1En sång, en psalm av David.
2Mitt hjärta är frimodigt, Gud! Jag vill sjunga och spela, så vill min ära.
3Vakna, lyra och harpa! Jag vill väcka morgonrodnaden.
4Jag vill tacka dig bland folken, HERRE, och lovsjunga dig bland folkslagen,
5för din nåd är stor och når upp över himlen, din sanning ända till skyarna.
6Visa din höghet över himlen, Gud, och din härlighet över hela jorden!
7Fräls med din högra hand och svara mig, så att dina älskade blir räddade.
8Gud har talat i sin helgedom: "I triumf ska jag dela upp Sikem och mäta upp Suckots dal.
9Gilead är mitt, Manasse är mitt, Efraim är min hjälm och Juda min spira.
10Moab är mitt tvättfat, på Edom kastar jag min sko. Över filisteerna ropar jag i triumf."
11Vem för mig till den befästa staden, vem leder mig till Edom?
12Är det inte du, Gud — du som har förkastat oss och inte drar ut med våra härar, Gud?
13Ge oss hjälp mot fienden, människors hjälp är meningslös.
14Med Gud ska vi göra storverk. Han ska trampa ner våra fiender.