1Hör, visheten ropar och förståndet höjer sin röst!
2Hon står uppe på höjderna, vid vägen där stigarna möts.
3Vid portarna in till staden, vid ingångarna höjer hon sitt rop:
4Till er, ni män, ropar jag, min röst går ut till människors barn.
5Ni som är okunniga, lär er klokhet! Ni dårar, lär er förstånd!
6Lyssna, för jag talar om ädla ting, från mina läppar kommer det som är rätt.
7Ja, min mun talar sanning, mina läppar avskyr gudlöshet.
8Min muns alla ord är rättfärdiga, i dem finns inget falskt eller förvridet.
9Allihop är rätta för den förståndige och raka för dem som har funnit kunskap.
10Ta emot min förmaning hellre än silver och kunskap hellre än rent guld,
11för visheten är bättre än pärlor, inga skatter kan jämföras med henne.
12Jag, visheten, bor hos klokheten, jag har kunskap och gott omdöme.
13Att vörda HERREN är att hata det onda. Högfärd, högmod, ond väg och falsk mun, det hatar jag.
14Hos mig finns råd och insikt. Jag är förstånd, hos mig finns makt.
15Genom mig regerar kungar och stiftar furstar rätta lagar.
16Genom mig styr härskare och hövdingar, alla domare på jorden.
17Jag älskar dem som älskar mig, och de som söker mig ska finna mig.
18Rikedom och ära finns hos mig, bestående skatter och rättfärdighet.
19Min frukt är bättre än guld, än finaste guld, min skörd är bättre än utvalt silver.
20Jag vandrar på rättfärdighetens väg, mitt på det rättas stigar,
21för att ge rikedom i arv åt dem som älskar mig och fylla deras förråd.
22HERREN hade mig vid begynnelsen av sin väg, före sina gärningar i urtiden.
23Av evighet är jag insatt, från begynnelsen, innan jorden fanns.
24Innan djupen blev till föddes jag, innan källorna flödade av vatten.
25Innan bergen grundades, innan höjderna fanns föddes jag,
26innan han gjort land och fält och jordens första stoft.
27När han beredde himlen var jag där, när han välvde ett valv över djupen,
28när han fäste skyarna där uppe och djupets källor bröt fram med kraft,
29när han satte en gräns för havet och vattnet stannade där han befallt, när han lade jordens grund,
30då var jag verksam vid hans sida. Jag var hans glädje dag efter dag, ständigt jublande inför honom.
31Jag jublade över hela hans värld och hade min glädje hos människors barn.
32Så lyssna nu till mig, mina barn. Saliga är de som följer mina vägar.
33Lyssna till förmaning och bli visa, förkasta den inte.
34Salig är den människa som lyssnar till mig, som vakar vid mina dörrar dag efter dag och håller vakt vid mina dörrposter,
35för den som finner mig finner livet och får nåd från HERREN.
36Men den som syndar mot mig skadar sin själ, alla som hatar mig älskar döden.