1En vis son hör sin fars förmaning, en hånare lyder ingen tillsägelse.
2Av munnens frukt får man njuta gott, men de trolösa hungrar efter våld.
3Den som vaktar sin tunga bevarar sitt liv, den pratsamme råkar i olycka.
4Den late är full av begär men får inget, de flitigas hunger blir rikt mättad.
5Den rättfärdige avskyr lögnaktigt tal, den gudlöse beter sig avskyvärt och skamligt.
6Rättfärdighet bevarar den hederlige, ondska fäller syndaren.
7Den ene vill verka rik men har ingenting, den andre vill verka fattig men äger mycket.
8Den rike måste ge sin rikedom som lösen för sitt liv, men den fattige hör inte av något hot.
9De rättfärdigas ljus lyser klart, men de gudlösas lampa slocknar.
10Övermod skapar bara gräl, vishet finns hos dem som tar emot råd.
11Lätt fånget är lätt förgånget, men den som samlar efter hand får mycket.
12Utdragen väntan tär på hjärtat, uppfylld önskan är ett livets träd.
13Den som föraktar ordet fördärvar sig själv, den som respekterar budet blir belönad.
14Den vises undervisning är en källa till liv, en hjälp att undgå dödens snaror.
15Gott förstånd för med sig välvilja, de trolösas väg är alltid sig lik.
16Den kloke handlar med förstånd, dåren blottar sin dumhet.
17En gudlös budbärare faller i olycka, ett pålitligt sändebud ger läkedom.
18Fattigdom och skam får den som föraktar förmaning, men den som tar vara på tillrättavisning blir ärad.
19Uppfylld önskan är ljuv för själen, men dårar avskyr att överge sin ondska.
20Den som vandrar med de visa blir vis, den som umgås med dårar går det illa.
21Syndare förföljs av olycka, de rättfärdigas lön blir lycka.
22Den gode lämnar arv åt barnbarnen, men syndarens egendom förvaras åt den rättfärdige.
23De fattigas nyodling ger riklig föda, men den sopas bort när orätt råder.
24Den som spar på riset hatar sin son, den som älskar honom fostrar honom i tid.
25Den rättfärdige äter och blir mätt, de gudlösa får gå med tom mage.