Bible

1 Därefter hände det, då han gick in i huset till en av fariseernas ledare för att äta en måltid på en sabbat, att de iakttog honom noga. 2 Och se, en man som led av vatten i kroppen stod framför honom. 3 Då började Jesus tala och sa till de laglärda och fariseerna: Är det tillåtet att bota någon på sabbaten? 4 Men de teg. Då tog han honom till sig och botade honom och lät honom gå. 5 Och han tog till orda och sa till dem: Om någon av er har en åsna eller en oxe som faller i en brunn, går han inte då genast och drar upp den även på sabbatsdagen? 6 Och de kunde inte svara honom på detta. 7 När han märkte hur de som var bjudna valde de främsta platserna, berättade han för dem en liknelse, och sa till dem: 8 När du blir bjuden av någon till bröllop så sätt dig inte på den främsta platsen, för kanske finns det någon bland de bjudna som är mera ansedd än du. 9 Och när han kommer som har bjudit både dig och honom och säger till dig: Lämna plats åt honom, då måste du med skam inta den nedersta platsen. 10 Nej, när du är bjuden så gå och sätt dig på den nedersta platsen, så att han som har bjudit dig kan säga till dig när han kommer: Min vän, flytta dig högre upp. Då blir du hedrad inför dem som sitter där till bords med dig. 11 För var och en som upphöjer sig ska bli ödmjukad, men den som ödmjukar sig ska bli upphöjd. 12 Och han sa också till honom som hade bjudit honom: När du bjuder på middag eller kvällsmåltid, så bjud inte dina vänner, inte heller dina bröder eller dina släktingar eller rika grannar, för att de ska bjuda dig tillbaka, och du får din belöning. 13 Utan när du ska ha en bjudning, så bjud fattiga, krymplingar, lama, blinda. 14 Salig är du då, eftersom de inte kan ge dig något tillbaka, för du ska bli belönad vid de rättfärdigas uppståndelse. 15 Men då en av dem som låg till bords med honom hörde detta, sa han till honom: Välsignad är den som får äta bröd i Guds rike. 16 Då sa han till honom: En man förberedde en stor bjudning och bjöd många. 17 Och när stunden var inne för bjudningen, skickade han ut sin tjänare för att säga till dem som var bjudna: Kom, för nu är allt färdigt. 18 Och de började allesammans ursäkta sig. Den förste sa till honom: Jag har köpt en åker, och jag måste gå ut och se den. Jag ber dig, ta emot min ursäkt. 19 Och en annan sa: Jag har köpt fem par oxar, och jag är på väg att se vad de duger till. Jag ber dig, ta emot min ursäkt. 20 Och en annan sa: Jag har gift mig, och därför kan jag inte komma. 21 Så kom den tjänaren tillbaka och berättade detta för sin herre. Då blev husets herre vred och sa till sin tjänare: Gå genast ut på gator och gränder i staden, och för in här fattiga och krymplingar och lama och blinda. 22 Därefter sa tjänaren: Herre, jag har gjort så som du befallde, och här finns ännu plats. 23 Då sa herren till tjänaren: Gå ut på vägarna och stigarna och uppmana dem enträget att komma in, så att mitt hus kan bli fullt. 24 För jag säger er, att ingen av de män som var bjudna ska smaka min måltid. 25 Och mycket folk följde med honom, och han vände sig om och sa till dem: 26 Om någon kommer till mig och inte älskar mindre sin far och mor och hustru och barn och bröder och systrar och dessutom sitt eget liv än mig, kan han inte vara min lärjunge. 27 Och den som inte bär sitt kors och följer mig kan inte vara min lärjunge. 28 För vem av er som vill bygga ett torn, sätter sig inte först ner och beräknar kostnaden, om han har tillräckligt för att fullborda det? 29 Annars ska alla som får se det, börja håna honom för att han har lagt grunden men sedan inte kan fullborda det, 30 och säga: Den mannen har börjat bygga, men kunde inte fullborda det. 31 Eller vilken kung som vill dra ut i krig och strida emot en annan kung, sätter sig inte först ner och tänker efter om han med tio tusen kan möta honom som kommer emot honom med tjugo tusen? 32 Annars skickar han sändebud och ber om fred, medan den andre ännu är långt borta. 33 På samma sätt är det med var och en av er: Den som inte avstår från allt det han äger kan inte vara min lärjunge. 34 Saltet är bra, men om saltet mister sin sälta, hur kan det då bli salt igen? 35 Varken för jorden eller för gödselhögen duger det. Man kastar bort det. Den som har öron till att höra, han må höra.