Bible

1 Men vid samma tillfälle kom några som berättade för honom om de galileer, vilkas blod Pilatus hade blandat med deras offer. 2 Då svarade Jesus och sa till dem: Tror ni, att dessa galileer var större syndare än alla andra galileer, eftersom de fick lida detta? 3 Nej, säger jag er, men om ni inte omvänder er, ska ni alla på samma sätt gå förlorade. 4 Eller de arton som tornet i Siloam föll på och dödade, tror ni att de var större syndare än alla andra människor som bor i Jerusalem? 5 Nej, säger jag er. Men om ni inte omvänder er, ska ni alla på samma sätt gå förlorade. 6 Han berättade också denna liknelse: En man hade ett fikonträd planterat i sin vingård och han kom och sökte frukt på det, men fann ingen. 7 Då sa han till vinodlaren: Se, i tre år har jag kommit och sökt frukt på detta fikonträd utan att finna någon. Hugg ner det. Varför ska det också få suga ut jorden? 8 Men han svarade och sa till honom: Herre, låt det stå kvar även i år, tills jag har grävt omkring det och gödslat det. 9 Kanske det då ska bära frukt. Men om inte, kan du därefter hugga ner det. 10 Och han undervisade i en av synagogorna på sabbaten. 11 Och se, där var en kvinna som hade haft en sjukdomsande i arton år, och var krokryggig och kunde inte räta på sig helt. 12 Men när Jesus såg henne, kallade han henne till sig och sa till henne: Kvinna, du är fri från din sjukdom, 13 och han lade händerna på henne, och genast rätade hon på sig och prisade Gud. 14 Men synagogföreståndaren, som var vred över att Jesus botade på sabbaten, tog till orda och sa till folket: Det är sex dagar på vilka man ska arbeta. Kom därför för att bli botade på dem och inte på sabbatsdagen. 15 Då svarade Herren honom och sa: Hycklare, löser inte var och en av er på sabbaten sin oxe eller åsna från krubban och leder bort för att vattna den? 16 Och denna kvinna, som är en Abrahams dotter, och som Satan har hållit bunden – tänk på det – nu i arton år, borde hon inte få bli löst från denna boja på sabbatsdagen? 17 När han hade sagt detta skämdes alla hans motståndare, och allt folket gladde sig över allt det underbara som gjordes genom honom. 18 Sedan sa han: Vad är Guds rike likt? Och med vad ska jag likna det? 19 Det är likt ett senapskorn, som en man tog och planterade i sin trädgård. Och det växte och blev ett stort träd, och himlens fåglar byggde bon bland grenarna. 20 Och han sa på nytt: Vad ska jag likna Guds rike med? 21 Det är likt en surdeg, som en kvinna tog och gömde i tre mått mjöl tills alltsammans blev syrat. 22 Och han vandrade genom städer och byar och undervisade på sin färd mot Jerusalem. 23 Och någon sa till honom: Herre, är de få som blir frälsta? Då sa han till dem: 24 Kämpa för att komma in genom den trånga porten. För jag säger er, många ska söka att komma in men ska inte kunna det. 25 När väl husets herre har stigit upp och stängt dörren, och ni står utanför och börjar bulta på dörren och säger: Herre, Herre, öppna för oss, så ska han svara och säga till er: Jag känner er inte, varifrån är ni? 26 Då ska ni börja säga: Vi åt och drack med dig, och du undervisade på våra gator. 27 Men han ska säga: Jag säger er, jag känner er inte, varifrån är ni? Gå bort ifrån mig, alla ni arbetare i orättfärdighetens tjänst. 28 Där ska vara gråt och tandagnisslan, när ni ser Abraham, Isak och Jakob och alla profeterna i Guds rike, men ni själva har blivit utkastade. 29 Och de ska komma från öster och väster och från norr och söder och sitta till bords i Guds rike. 30 Och se, några av de sista ska bli de första och några av de första ska bli de sista. 31 Samma dag kom några fariseer fram och sa till honom: Gå härifrån och lämna denna plats, för Herodes vill döda dig. 32 Då sa han till dem: Gå och hälsa den räven: Se, jag driver ut onda andar och botar i dag och i morgon, och på tredje dagen är jag färdig. 33 Likväl måste jag vandra vidare i dag och i morgon och övermorgon, för det kan inte ske att en profet dödas någon annanstans än i Jerusalem. 34 Jerusalem, Jerusalem, du som dödar profeterna och stenar dem som är sända till dig! Hur ofta har jag inte velat samla dina barn, så som hönan samlar sina kycklingar under sina vingar! Men ni ville inte! 35 Se, ert hus ska lämnas öde åt er. Och sannerligen säger jag er: Ni ska inte se mig förrän den tid kommer, då ni säger: Välsignad är han som kommer i Herrens namn.