Luke 10
1 Därefter utsåg Herren också sjuttio andra och sände dem framför sig, två och två, till varje stad och plats dit han själv tänkte komma.
2 Så sa han till dem: Skörden är verkligen stor, men arbetarna är få. Be därför skördens Herre att han sänder ut arbetare till sin skörd.
3 Gå ut. Se, jag sänder er såsom lamm mitt bland vargar.
4 Bär ingen penningpung, ingen lädersäck, inte heller sandaler, och hälsa inte på någon under vägen.
5 Men i vilket hus ni än kommer in i, så säg först: Frid vare över detta hus.
6 Och om fridens barn finns där, så ska er frid vila över det, men om inte, så ska den vända tillbaka till er.
7 Och stanna i det huset, ät och drick vad de har att ge, för arbetaren är värd sin lön. Flytta inte från hus till hus.
8 Och i varje stad ni kommer in i, där de tar emot er, så ät vad som sätts fram åt er,
9 och bota de sjuka som finns där och säg till dem: Guds rike har kommit er nära.
10 Men i varje stad ni kommer in i, där de inte tar emot er, så gå ut på dess gator och säg:
11 Till och med dammet som fastnat vid oss från er stad, skakar vi av oss mot er. Men det ska ni veta, att Guds rike har kommit er nära.
12 Men jag säger er, att på den dagen ska det bli lindrigare för Sodom än för den staden.
13 Ve dig, Korasin! Ve dig, Betsaida! För hade sådana underverk blivit gjorda i Tyrus och Sidon, som blivit gjorda i er, så hade de för länge sedan omvänt sig och suttit i säck och aska.
14 Men för Tyrus och Sidon ska det bli lindrigare vid domen än för er.
15 Och du Kapernaum, som har varit upphöjd ända till himlen, ska bli nedstörtad ända till dödsriket.
16 Den som lyssnar till er lyssnar till mig, och den som förkastar er förkastar mig. Och den som förkastar mig, han förkastar honom som har sänt mig.
17 Och de sjuttio kom tillbaka med glädje och sa: Herre, till och med de onda andarna lyder oss i ditt namn.
18 Då sa han till dem: Jag såg Satan falla ner från himlen såsom en blixt.
19 Se, jag ger er makt att trampa på ormar och skorpioner och på fiendens hela styrka, och inget ska på något sätt kunna skada er.
20 Men, gläd er inte över att andarna är er underdåniga, utan gläd er hellre över att era namn är skrivna i himlen.
21 I samma stund fröjdade sig Jesus i anden och sa: Jag prisar dig, Fader, himlens och jordens Herre, för att du har dolt detta för de visa och kloka men uppenbarat det för dem som är som barn. Ja, Fader, så har varit välbehagligt för dig.
22 Allt har överlämnats åt mig av min Fader. Och ingen vet vem Sonen är, utom Fadern, inte heller vem Fadern är, utom Sonen och den som Sonen vill uppenbara det för.
23 Och han vände sig till sina lärjungar när de var ensamma och sa: Saliga är de ögon som ser det ni ser.
24 För jag säger er: Många profeter och kungar önskade att få se det ni ser, men fick inte se det, och höra det ni hör, men fick inte höra det.
25 Och se, en laglärd stod upp och ville sätta honom på prov och sa: Mästare, vad ska jag göra för att ärva evigt liv?
26 Då sa han till honom: Vad står det skrivet i lagen? Hur läser du?
27 Och han svarade och sa: Du ska älska Herren, din Gud, av hela ditt hjärta och av hela din själ och av hela din kraft och av hela ditt förstånd, och din nästa som dig själv.
28 Då sa han till honom: Du svarade rätt. Gör det, så får du leva.
29 Då ville han rättfärdiga sig själv och sa till Jesus: Och vem är min nästa?
30 Då svarade Jesus och sa: En man var på väg ner från Jerusalem till Jeriko och råkade ut för rövare, som tog av honom kläderna och misshandlade honom och lämnade honom där halvdöd.
31 Och en präst råkade komma ner samma väg och när han fick se honom, gick han förbi på andra sidan.
32 Och på samma sätt en levit. När han kom till platsen, gick han fram och såg på honom och gick förbi på andra sidan.
33 Men en samarit som var på resa kom dit där han var. Och när han såg honom, fylldes han av medlidande
34 och gick fram till honom, förband hans sår och hällde olja och vin i dem. Sedan lyfte han upp honom på sitt eget lastdjur och förde honom till ett värdshus och skötte om honom.
35 Dagen därpå när han skulle fortsätta tog han fram två denarer och gav dem till värden och sa till honom: Sköt om honom, och kostar det dig mer ska jag betala dig när jag kommer tillbaka.
36 Så, vilken av dessa tre anser du har varit den mannens nästa som hade råkat ut för rövare?
37 Då svarade han: Den som visade honom barmhärtighet. Då sa Jesus till honom: Gå du och gör på samma sätt.
38 Och det hände när de gick vidare, att han kom in i en by, och en kvinna vid namn Marta tog emot honom i sitt hem.
39 Och hon hade en syster som hette Maria, som satt vid Jesu fötter och hörde på hans ord.
40 Men Marta var mycket upptagen av allt tjänande. Och hon kom till honom och sa: Herre, bryr du dig inte om att min syster har lämnat mig ensam att ordna med allt? Säg därför till henne att hon hjälper mig.
41 Men Jesus svarade och sa till henne: Marta, Marta, du är bekymrad och oroar dig för många saker.
42 Men bara ett är nödvändigt, och Maria har valt den goda delen, som inte ska tas ifrån henne.