John 5
1 Därefter var det en judisk högtid, och Jesus gick upp till Jerusalem.
2 Men i Jerusalem vid Fårporten finns det en damm, som på hebreiska heter Betesda. Den har fem pelargångar.
3 I dem låg det en stor mängd sjuka, blinda, halta och lama, som väntade på att vattnet skulle komma i rörelse,
4 för en ängel steg ner i dammen vid en bestämd tid och rörde upp vattnet. Den som nu först steg ner i vattnet sedan det hade satts i rörelse blev frisk, vilken sjukdom han än hade.
5 Så var där en man, som hade varit sjuk i trettioåtta år.
6 Då Jesus såg honom ligga där och visste att han hade varit sjuk så länge, sa han till honom: Vill du bli frisk?
7 Den sjuke svarade honom: Herre, jag har ingen som kan ta mig ner i dammen när vattnet har kommit i rörelse. Och när jag är på väg, stiger någon annan ner före mig.
8 Jesus sa till honom: Stå upp, ta din bädd och gå.
9 Och genast blev mannen frisk och tog sin bädd och gick. Men det var sabbat den dagen.
10 Därför sa judarna till honom som hade blivit botad: Det är sabbat, det är inte tillåtet att du bär din bädd.
11 Han svarade dem: Den som gjorde mig frisk, han sa till mig: Ta din bädd och gå.
12 Då frågade de honom: Vem är den mannen som sa till dig: Ta din bädd och gå?
13 Men han som hade blivit botad visste inte vem han var, för Jesus hade dragit sig undan, eftersom det var mycket folk på den platsen.
14 Därefter fann Jesus honom i templet och sa till honom: Se, du har blivit frisk. Synda inte mer, så att det inte händer dig något värre.
15 Då gick mannen bort och talade om för judarna att det var Jesus som hade gjort honom frisk.
16 Och på grund av detta förföljde judarna Jesus och sökte efter att döda honom, eftersom han hade gjort detta på sabbaten.
17 Men Jesus svarade dem: Min Fader verkar ända tills nu, så verkar också jag.
18 Därför sökte judarna ännu mer efter att döda honom, eftersom han inte bara bröt sabbaten, utan också sa att Gud var hans Fader och gjorde sig själv lik Gud.
19 Då svarade Jesus och sa till dem: Sannerligen, sannerligen säger jag er: Sonen kan ingenting göra av sig själv, utan endast det han ser Fadern göra. För allt det han gör, det gör också Sonen.
20 För Fadern älskar Sonen och visar honom allt det han själv gör, och han ska visa honom ännu större gärningar än dessa, så att ni ska förundra er.
21 För liksom Fadern uppväcker de döda och gör dem levande, så gör också Sonen levande vem han vill.
22 För inte heller dömer Fadern någon, utan har överlämnat hela domen åt Sonen,
23 för att alla ska ära Sonen, såsom de ärar Fadern. Den som inte ärar Sonen ärar inte heller Fadern, som har sänt honom.
24 Sannerligen, sannerligen säger jag er: Den som hör mitt ord och tror på honom som har sänt mig, han har evigt liv och kommer inte under domen utan har övergått från döden till livet.
25 Sannerligen, sannerligen säger jag er: Det kommer en tid och den är redan här, då de döda ska höra Guds Sons röst, och de som hör ska leva.
26 För liksom Fadern har liv i sig själv, så har han också gett Sonen att ha liv i sig själv.
27 Och han har också gett honom makt att döma, eftersom han är Människosonen.
28 Förvåna er inte över detta, för den stund kommer, då alla som är i gravarna ska höra hans röst
29 och komma ut. De som har gjort det goda ska uppstå till liv, och de som har gjort det onda ska uppstå till dom.
30 Jag kan inget göra av mig själv. Som jag hör så dömer jag, och min dom är rätt, för jag söker inte min vilja utan Faderns vilja som har sänt mig.
31 Om jag vittnar om mig själv, är mitt vittnesbörd inte giltigt.
32 Det är en annan som vittnar om mig, och jag vet att det vittnesbörd som han vittnar om mig är sant.
33 Ni har sänt bud till Johannes, och han har vittnat för sanningen.
34 Men jag tar inte emot vittnesbörd från någon människa, utan jag säger detta för att ni ska bli frälsta.
35 Han var ett brinnande och skinande ljus, och för en tid ville ni glädja er i hans ljus.
36 Men jag har ett större vittnesbörd än Johannes. För de gärningar som Fadern har gett mig att fullborda, just de gärningar som jag gör, vittnar om mig att Fadern har sänt mig.
37 Och Fadern som har sänt mig har själv vittnat om mig. Ni har varken hört hans röst någon gång eller sett hans gestalt.
38 Och hans ord har inte förblivit i er, för ni tror inte på den som han har sänt.
39 Ni forskar i Skrifterna, därför att ni tror att ni har evigt liv i dem, och det är dessa som vittnar om mig.
40 Och ni vill inte komma till mig för att få liv.
41 Jag tar inte emot ära av människor.
42 Men jag känner er, att ni inte har Guds kärlek i er.
43 Jag har kommit i min Faders namn, och ni tar inte emot mig. Om någon annan kommer i sitt eget namn, så kommer ni att ta emot honom.
44 Hur kan ni tro, ni som tar emot ära av varandra och inte söker den ära som bara kommer från Gud?
45 Tro inte att jag ska anklaga er inför Fadern. Det finns en som anklagar er, nämligen Mose, den som ni förlitar er på.
46 För om ni trodde Mose, så skulle ni trott mig, för om mig har han skrivit.
47 Men om ni inte tror hans Skrifter, hur ska ni då tro mina ord?