John 12
1 Sex dagar före påsk kom därför Jesus till Betania. Där bodde Lasaros som Jesus hade rest upp från de döda.
2 De ordnade där en måltid för honom. Marta passade upp, och Lasaros var en av dem som låg till bords med honom.
3 Då tog Maria en halv liter dyrbar äkta nardusbalsam och smorde Jesu fötter och torkade dem med sitt hår. Huset fylldes av doften från oljan.
4 Men en av hans lärjungar, Judas Iskariot, som skulle förråda honom, sa:
5 ˮVarför sålde man inte denna balsam för en årslön och gav åt de fattiga?ˮ
6 Det sa han inte därför att han brydde sig om de fattiga utan för att han var en tjuv. Han hade ansvar för kassan och brukade ta av det som lades däri.
7 Jesus sa då: ˮLåt henne vara, hon har sparat denna olja för min begravningsdag.
8 De fattiga har ni alltid ibland er, men mig har ni inte alltid.ˮ
9 En stor mängd judar fick veta att Jesus var där. Och de kom dit inte bara för hans skull utan också för att se Lasaros, som han hade rest upp från de döda.
10 Då beslöt översteprästerna att döda även Lasaros,
11 för på grund av honom lämnade många judar dem och trodde på Jesus.
12 Nästa dag hade stora folkskaror kommit till högtiden. När de fick höra att Jesus var på väg in i Jerusalem
13 tog de palmkvistar och gick ut för att möta honom. De ropade: ˮ Hosianna! Välsignad är han som kommer i Herrens namn, Israels konung.ˮ
14 Jesus fann ett åsneföl och satte sig på den, så som det står skrivet:
15 Var inte rädd, du Sions dotter. Se, din konung kommer, sittande på ett åsneföl.
16 Detta förstod inte hans lärjungar från början. Men när Jesus hade blivit förhärligad kom de ihåg att detta var skrivet om honom och att man hade gjort så för honom.
17 Folkskaran som hade varit med Jesus när han kallade Lasaros ut ur graven och reste honom upp från de döda, vittnade nu om detta.
18 Många gick ut och mötte honom eftersom de hade hört att han hade gjort detta tecken.
19 Men fariseerna sa till varandra: ˮNi ser att ingenting hjälper. Titta, hela världen ränner efter honom.ˮ
20 Av dem som hade anlänt för att tillbe under högtiden fanns det några hedningar.
21 De kom till Filippos, som var från Betsaida i Galileen, och bad honom: ˮHerre, vi önskar få se Jesus.ˮ
22 Filippos gick och talade om det för Andreas, och Andreas och Filippos gick och sa det till Jesus.
23 Jesus svarade: ˮStunden har kommit då Människosonen ska förhärligas.
24 Det jag säger till er är verkligen sant: Om vetekornet inte faller i jorden och dör förblir det ett ensamt korn. Men om det dör bär det rik frukt.
25 Den som älskar sitt liv förlorar det. Men den som hatar sitt liv i den här världen ska bevara det till evigt liv.
26 Om någon tjänar mig måste han följa mig, och där jag är ska även min tjänare vara. Om någon tjänar mig ska Fadern ära honom.
27 Nu är min själ i ångest. Vad ska jag säga? Fader, fräls mig från denna stund? Nej, det är för denna stund jag har kommit.
28 Fader, förhärliga ditt namn.ˮ Då hördes en röst från himlen: ˮJag har förhärligat det och ska åter förhärliga det.ˮ
29 Folket som stod där och hörde det sa att det var åskan. Andra sa att en ängel talade till honom.
30 Jesus svarade: ˮDenna röst kom inte för min skull utan för er skull.
31 Nu faller en dom över världen. Nu ska denna världens härskare kastas ut.
32 Och när jag har lyfts upp från jorden ska jag dra alla till mig.ˮ
33 Detta sa han för att ange på vilket sätt han skulle dö.
34 Då sa folket till honom: ˮVi har lärt av lagen att Kristus blir kvar för evigt. Hur kan då du säga att Människosonen måste lyftas upp? Vad är det för en Människoson?ˮ
35 Jesus svarade: ˮLjuset är ännu en kort tid ibland er. Vandra medan ni har ljuset, så att mörkret inte besegrar er. Den som vandrar i mörkret vet inte vart han går.
36 Tro på ljuset medan ni har ljuset, så att ni blir ljusets söner.ˮ När Jesus hade sagt detta drog han sig tillbaka och var försvunnen.
37 Fastän Jesus hade gjort så många tecken inför dem trodde de inte på honom.
38 Detta för att profeten Jesajas ord skulle uppfyllas: Herre, vem trodde vårt budskap? För vem uppenbarades Herrens styrka?
39 Alltså kunde de inte tro, för Jesaja säger också:
40 Han har förblindat deras ögon och förhärdat deras hjärtan. Detta för att de inte ska kunna se med sina ögon och förstå med sina hjärtan och vända om och bli botade av mig.
41 Så sa Jesaja därför att han såg Kristi härlighet och talade om honom.
42 Ändå var det många även bland rådsherrarna som trodde på honom. Men på grund av fariseerna ville de inte öppet bekänna det, för att inte bli uteslutna ur synagogan.
43 De älskade mer att bli ärade av människor än av Gud.
44 Jesus ropade: ˮDen som tror på mig tror inte på mig utan på honom som har sänt mig.
45 Och den som ser mig ser honom som har sänt mig.
46 Jag har kommit som ett ljus till världen, för att ingen som tror på mig ska bli kvar i mörkret.
47 Om någon lyssnar till mina ord men inte håller dem, så fördömer inte jag honom. För jag har inte kommit för att fördöma världen utan för att frälsa världen.
48 Den som förkastar mig och inte tar emot mina ord har en domare över sig: ordet som jag har talat ska döma honom på den yttersta dagen.
49 För jag har inte talat av mig själv, utan Fadern som sänt mig har befallt mig vad jag ska säga och tala.
50 Och jag vet att hans befallning är evigt liv. Vad jag därför talar, det talar jag så som Fadern har sagt mig.ˮ