1Då ska himmelriket bli som när tio jungfrur tog sina lampor och gick ut för att möta brudgummen.
2Fem av dem var oförståndiga och fem var kloka.
3De oförståndiga tog sina lampor men tog inte med sig någon olja,
4medan de kloka tog olja i kärlen tillsammans med sina lampor.
5När brudgummen dröjde blev de alla dåsiga och somnade.
6Vid midnatt hördes ett rop: Brudgummen är här! Gå ut och möt honom!
7Då vaknade alla jungfrurna och gjorde i ordning sina lampor.
8De oförståndiga sade till de kloka: Ge oss av er olja, våra lampor slocknar!
9De kloka svarade: Den skulle inte räcka både till oss och till er. Gå i stället till dem som säljer och köp.
10Men när de hade gått i väg för att köpa kom brudgummen, och de som var redo gick med honom in till bröllopsfesten. Och dörren stängdes.
11Till slut kom de andra jungfrurna tillbaka och sade: Herre, Herre, öppna för oss!
12Men han svarade: Jag säger er sanningen: Jag känner er inte.
13Håll er därför vakna, för ni vet inte vilken dag eller timme han kommer.
14Det ska bli som när en man skulle resa utomlands. Han kallade till sig sina tjänare och anförtrodde dem sin förmögenhet.
15En gav han fem talenter, en annan två och en tredje en talent, åt var och en efter hans förmåga. Sedan reste han bort.
16Den som hade fått fem talenter gick genast och gjorde affärer med dem och tjänade fem talenter till.
17Den som hade fått två talenter tjänade på samma sätt två till.
18Men den som fått en talent gick bort och grävde ner den i jorden och gömde sin herres pengar.
19En lång tid därefter kom tjänarnas herre och krävde redovisning av dem.
20Den som hade fått fem talenter kom då och bar fram fem talenter till och sade: Herre, du anförtrodde mig fem talenter. Här är fem till som jag har tjänat.
21Hans herre sade till honom: Bra, du gode och trogne tjänare! Du var trogen i det lilla, jag ska sätta dig över mycket. Gå in i din herres glädje!
22Så kom den som hade fått två talenter fram och sade: Herre, du anförtrodde mig två talenter. Här är två till som jag har tjänat.
23Hans herre sade till honom: Bra, du gode och trogne tjänare! Du var trogen i det lilla, jag ska sätta dig över mycket. Gå in i din herres glädje!
24Även den som hade fått en talent kom fram. Han sade: Herre, jag visste att du är en hård man som skördar där du inte har sått och samlar in där du inte har strött ut.
25Jag var rädd, så jag gick och gömde din talent i jorden. Här har du vad som är ditt.
26Hans herre svarade honom: Du usle och late tjänare! Visste du att jag skördar där jag inte har sått och samlar in där jag inte har strött ut?
27Då skulle du ha satt in mina pengar på banken, så att jag hade fått igen det som är mitt med ränta när jag kom.
28Ta nu ifrån honom talenten och ge den till honom som har tio talenter.
29Var och en som har ska få, och det i överflöd, men den som inget har ska bli fråntagen också det han har.
30Och kasta ut den oduglige tjänaren i mörkret här utanför. Där ska man gråta och gnissla tänder.
31När Människosonen kommer i sin härlighet och alla änglar med honom, då ska han sätta sig på sin härlighets tron.
32Och alla folk ska samlas inför honom, och han ska skilja dem från varandra som herden skiljer fåren från getterna.
33Och han ska ställa fåren på sin högra sida och getterna på den vänstra.
34Då ska Kungen säga till dem som står på hans högra sida: Kom, ni min Fars välsignade, och ta emot det rike som stått berett för er sedan världens skapelse.
35För jag var hungrig och ni gav mig att äta. Jag var törstig och ni gav mig att dricka. Jag var främling och ni tog emot mig.
36Jag var naken och ni klädde mig. Jag var sjuk och ni besökte mig. Jag var i fängelse och ni kom till mig.
37Då ska de rättfärdiga svara honom: Herre, när såg vi dig hungrig och gav dig att äta, eller törstig och gav dig att dricka?
38Och när såg vi dig som främling och tog emot dig, eller naken och klädde dig?
39Och när såg vi dig sjuk eller i fängelse och kom till dig?
40Då ska Kungen svara dem: Jag säger er sanningen: Allt vad ni har gjort för en av dessa mina minsta bröder, det har ni gjort för mig.
41Sedan ska han säga till dem som står på den vänstra sidan: Gå bort från mig, ni förbannade, till den eviga elden som är beredd åt djävulen och hans änglar.
42För jag var hungrig och ni gav mig inte att äta. Jag var törstig och ni gav mig inte att dricka.
43Jag var främling och ni tog inte emot mig, naken och ni klädde mig inte, sjuk och i fängelse och ni besökte mig inte.
44Då ska de svara: Herre, när såg vi dig hungrig eller törstig eller som främling eller naken eller sjuk eller i fängelse och hjälpte dig inte?
45Då ska han svara dem: Jag säger er sanningen: Allt vad ni inte har gjort för en av dessa minsta, det har ni inte heller gjort för mig.
46Och dessa ska gå bort till evigt straff, men de rättfärdiga till evigt liv."