Mark 10— SFB

¹Sedan gav han sig av därifrån och gick på andra sidan Jordan till Judeens område. Folk samlades återigen i skaror omkring honom, och han undervisade dem som han brukade.

²Några fariseer kom fram för att pröva honom och frågade honom: "Får en man skilja sig från sin hustru?"

³Han svarade dem: "Vad har Mose befallt er?"

⁴De sade: "Mose har tillåtit att mannen skriver ett skilsmässobrev och skiljer sig."

⁵Då sade Jesus till dem: "Det var för att era hjärtan är så hårda som han gav er den föreskriften.

⁶Men från skapelsens början gjorde Gud dem till man och kvinna.

⁷Därför ska en man lämna sin far och mor och hålla sig till sin hustru,

⁸och de två ska bli ett kött. Så är de inte längre två, utan ett kött.

⁹Vad Gud har fogat samman ska människan alltså inte skilja åt."

¹⁰När de var hemma igen frågade lärjungarna honom om detta.

¹¹Han svarade dem: "Den som skiljer sig från sin hustru och gifter sig med en annan begår äktenskapsbrott mot henne.

¹²Och om hon skiljer sig från sin man och gifter sig med en annan, begår hon äktenskapsbrott."

¹³Man bar fram små barn till Jesus för att han skulle röra vid dem. Men lärjungarna visade bort dem.

¹⁴När Jesus såg det, blev han upprörd och sade till dem: "Låt barnen komma till mig och hindra dem inte, för Guds rike tillhör sådana som de.

¹⁵Jag säger er sanningen: Den som inte tar emot Guds rike som ett barn kommer aldrig dit in."

¹⁶Och han tog upp dem i famnen och lade händerna på dem och välsignade dem.

¹⁷När Jesus skulle vandra vidare, sprang det fram en man som föll på knä för honom och frågade: "Gode Mästare! Vad ska jag göra för att få evigt liv?"

¹⁸Jesus sade till honom: "Varför kallar du mig god? Ingen är god utom Gud.

¹⁹Buden kan du: Du ska inte mörda. Du ska inte begå äktenskapsbrott. Du ska inte stjäla. Du ska inte vittna falskt. Du ska inte ta ifrån någon det som är hans. Hedra din far och din mor."

²⁰Mannen sade: "Mästare, allt det har jag hållit sedan jag var ung."

²¹Jesus såg på honom med kärlek och sade: "Ett saknar du. Gå och sälj allt du äger och ge till de fattiga, så kommer du att ha en skatt i himlen. Kom sedan och följ mig."

²²Vid de orden mörknade mannen och gick bedrövad bort, för han ägde mycket.

²³Jesus såg sig omkring och sade till sina lärjungar: "Hur svårt är det inte för dem som har pengar att komma in i Guds rike!"

²⁴Lärjungarna blev förskräckta över hans ord. Men Jesus sade än en gång till dem: "Mina barn, hur svårt är det inte att komma in i Guds rike!

²⁵Det är lättare för en kamel att komma igenom ett nålsöga än för en rik att komma in i Guds rike."

²⁶Då blev de ännu mer förskräckta och sade till varandra: "Vem kan då bli frälst?"

²⁷Jesus såg på dem och sade: "För människor är det omöjligt, men inte för Gud. För Gud är allting möjligt."

²⁸Petrus sade till honom: "Vi har lämnat allt och följt dig."

²⁹Jesus sade: "Jag säger er sanningen: Ingen lämnar hus eller bröder eller systrar eller mor eller far eller barn eller åkrar för min och för evangeliets skull

³⁰utan att få hundrafalt igen. Här i världen får de hus, bröder, systrar, mödrar, barn och åkrar, mitt under förföljelser, och sedan i den kommande världen evigt liv.

³¹Men många som är först ska bli sist, och de som är sist ska bli först."

³²De var nu på väg upp till Jerusalem, och Jesus gick före dem. De var fyllda av bävan, och de som följde med var rädda. Då tog Jesus än en gång med sig de tolv och började berätta för dem vad som skulle hända honom:

³³"Se, vi går upp till Jerusalem, och Människosonen kommer att överlämnas till översteprästerna och de skriftlärda. De ska döma honom till döden och utlämna honom åt hedningarna,

³⁴som ska håna honom och spotta på honom, gissla och döda honom. Men efter tre dagar kommer han att uppstå."

³⁵Då kom Jakob och Johannes, Sebedeus söner, fram till Jesus och sade: "Mästare, vi vill att du ger oss vad vi ber dig om."

³⁶Han sade till dem: "Vad vill ni att jag ska göra för er?"

³⁷De svarade: "Låt oss få sitta bredvid dig i din härlighet, den ene på din högra sida och den andre på din vänstra."

³⁸Jesus sade till dem: "Ni vet inte vad ni ber om. Kan ni dricka den bägare som jag dricker? Eller döpas med det dop som jag döps med?"

³⁹De svarade: "Det kan vi." Jesus sade till dem: "Ni ska få dricka den bägare som jag dricker och döpas med det dop som jag döps med.

⁴⁰Men platserna på min högra och min vänstra sida är det inte min sak att ge bort. De ska ges åt dem som de är beredda för."

⁴¹När de tio andra fick höra det, blev de upprörda över Jakob och Johannes.

⁴²Då kallade Jesus till sig dem och sade: "Ni vet att de som anses vara folkens ledare beter sig som herrar över dem och att deras stormän härskar över dem.

⁴³Men så är det inte hos er. Nej, den som vill vara störst bland er ska vara de andras tjänare,

⁴⁴och den som vill vara främst bland er ska vara allas slav.

⁴⁵Människosonen har inte kommit för att bli betjänad, utan för att tjäna och ge sitt liv till lösen för många."

⁴⁶De kom fram till Jeriko. Och när Jesus lämnade Jeriko med sina lärjungar och en stor folkskara, satt det en blind tiggare vid vägen, Bartimeus, son till Timeus.

⁴⁷När han fick höra att det var Jesus från Nasaret som kom, började han ropa: "Jesus, Davids son, förbarma dig över mig!"

⁴⁸Många sade åt honom strängt att vara tyst, men han ropade bara ännu högre: "Davids son, förbarma dig över mig!"

⁴⁹Jesus stannade och sade: "Kalla hit honom!" De gjorde det och sade till den blinde: "Lugn! Res dig, han kallar på dig."

⁵⁰Då kastade mannen av sig manteln, hoppade upp och kom fram till Jesus,

⁵¹och Jesus frågade honom: "Vad vill du att jag ska göra för dig?" Den blinde sade: "Rabbuni, gör så att jag kan se igen!"

⁵²Jesus sade: "Gå, din tro har frälst dig." Och genast fick han sin syn och följde Jesus på vägen.