1När Jesus en sabbat gick in för att äta hos en av de ledande fariseerna, vaktade de noga på honom.
2Då stod en man som led av vatten i kroppen framför honom.
3Jesus frågade de laglärda och fariseerna: "Får man bota på sabbaten eller inte?"
4Men de teg. Han rörde då vid mannen och botade honom och lät honom sedan gå.
5Sedan sade han till dem: "Om någon av er har en son eller oxe som faller ner i en brunn, drar han då inte genast upp honom även om det är sabbat?"
6Det kunde de inte svara på.
7När han märkte hur gästerna valde ut de finaste platserna, berättade han en liknelse för dem:
8"När någon bjuder dig till bröllop, ta då inte den finaste platsen vid bordet. Kanske någon annan av gästerna är mer ansedd än du?
9I så fall kommer den som bjudit både dig och honom och säger till dig: Ge honom din plats, och då får du skamsen ta den nedersta platsen.
10Nej, när du är bjuden, gå och sätt dig på den nedersta platsen. När värden kommer ska han då säga till dig: Min vän, sätt dig högre upp. Då blir du hedrad inför alla de andra gästerna.
11Var och en som upphöjer sig själv ska bli förödmjukad, men den som ödmjukar sig ska bli upphöjd."
12Han sade också till den som bjudit honom: "När du bjuder på lunch eller middag, bjud då inte dina vänner eller syskon eller släktingar eller rika grannar, så att de bjuder tillbaka och det blir din belöning.
13Nej, när du bjuder till fest, bjud fattiga, handikappade, lama och blinda.
14Salig är du då, eftersom de inte kan ge dig någon belöning. Du ska få din lön vid de rättfärdigas uppståndelse."
15En av gästerna som hörde detta sade till honom: "Salig är den som får äta vid måltiden i Guds rike!"
16Jesus sade till honom: "En man ordnade en stor festmåltid och bjöd många.
17När tiden för festen var inne, sände han sin tjänare för att säga till de inbjudna: Kom, nu är allt färdigt.
18Men alla började ursäkta sig. Den förste sade till honom: Jag har köpt en åker och måste gå ut och se den. Jag hoppas du ursäktar.
19En annan sade: Jag har köpt fem par oxar och ska ut och pröva dem. Jag hoppas du ursäktar.
20Ännu en annan sade: Jag har gift mig, så därför kan jag inte komma.
21Tjänaren kom tillbaka och berättade detta för sin herre. Då blev husets herre vred och sade till sin tjänare: Gå genast ut på gator och gränder i staden och hämta hit fattiga, handikappade, blinda och lama.
22Och tjänaren sade: Herre, vad du befallde är gjort, och det finns fortfarande plats.
23Då sade herren till sin tjänare: Gå ut på vägar och stigar och se till att människor kommer in, så att mitt hus blir fullt.
24Jag säger er: Ingen av dem som var bjudna ska smaka min måltid."
25Stora skaror vandrade med honom, och han vände sig om och sade till dem:
26"Om någon kommer till mig och inte sätter mig högre än sin far och sin mor, sin hustru och sina barn, sina bröder och systrar och även sitt eget liv, så kan han inte vara min lärjunge.
27Den som inte bär sitt kors och följer mig kan inte vara min lärjunge.
28Om någon av er vill bygga ett torn, sätter han sig inte först ner och beräknar kostnaden och ser om han kan fullfölja bygget?
29Annars, om han har lagt grunden men inte lyckas bygga färdigt, kan alla som ser det börja håna honom
30och säga: Den mannen började bygga men lyckades inte bli färdig.
31Eller vilken kung går ut i krig mot en annan kung utan att först sätta sig ner och tänka efter om han med tio tusen man kan möta den som kommer emot honom med tjugo tusen?
32Kan han inte det, skickar han sändebud och ber om fred medan den andre ännu är långt borta.
33På samma sätt kan ingen av er vara min lärjunge om han inte avstår från allt han äger.
34Salt är bra, men om saltet förlorar sin sälta, hur ska man då få det salt igen?
35Det duger varken för jorden eller gödselhögen. Man kastar bort det. Hör, du som har öron att höra med!"