Luke 12
1 Under tiden hade människor samlats i tiotusental så att de höll på att trampa ner varandra. Då började Jesus tala, först och främst till sina lärjungar: "Akta er för fariseernas surdeg, hyckleriet!
2 Det finns inget dolt som inte ska uppenbaras, och inget gömt som inte ska bli känt.
3 Därför ska allt som ni sagt i mörkret höras i ljuset, och det som ni viskat i örat i enrum ska ropas ut på taken.
4 Till er, mina vänner, säger jag: Var inte rädda för dem som dödar kroppen och sedan inte kan göra mer.
5 Jag ska visa er vem ni ska frukta: Frukta honom som har makt att döda och sedan kasta i Gehenna. Ja, jag säger er: Honom ska ni frukta.
6 Säljs inte fem sparvar för två kopparmynt? Och inte en enda av dem är glömd inför Gud.
7 Ja, till och med alla hårstrån på ert huvud är räknade. Var inte rädda! Ni är mer värda än många sparvar.
8 Jag säger er: Den som bekänner mig inför människorna ska också Människosonen bekänna inför Guds änglar.
9 Men den som förnekar mig inför människorna ska bli förnekad inför Guds änglar.
10 Var och en som säger något mot Människosonen ska få förlåtelse. Men den som hädar den helige Ande kommer inte att få förlåtelse.
11 När man ställer er till svars inför synagogor och myndigheter och makthavare, var då inte oroliga för hur ni ska försvara er eller vad ni ska säga.
12 Den helige Ande kommer i den stunden att lära er vad ni ska säga."
13 Någon i folkmassan sade till honom: "Mästare! Säg till min bror att han ska dela arvet med mig."
14 Jesus sade till honom: "Människa, vem har satt mig till skiljedomare mellan er?"
15 Sedan sade han till dem: "Se till att ni aktar er för all slags girighet, för livet handlar inte om att ha överflöd på ägodelar."
16 Och han berättade en liknelse för dem: "En rik mans åkrar hade gett god skörd.
17 Han frågade sig själv: Vad ska jag göra? Jag har ingen plats för mina skördar.
18 Så här ska jag göra, tänkte han: Jag river mina lador och bygger större, och där samlar jag all min säd och allt mitt goda.
19 Sedan ska jag säga till mig själv: Kära själ, du har samlat mycket gott för många år. Ta det nu lugnt. Ät, drick och var glad.
20 Men Gud sade till honom: Din dåre! I natt ska din själ avkrävas dig. Vem ska då få det du har samlat?
21 Så går det för den som samlar skatter åt sig själv men inte är rik inför Gud."
22 Sedan sade Jesus till sina lärjungar: "Därför säger jag er: Bekymra er inte för ert liv, vad ni ska äta, eller för er kropp, vad ni ska klä er med.
23 Livet är mer än maten, och kroppen är mer än kläderna.
24 Se på korparna. De varken sår eller skördar, de har varken förråd eller lada, och ändå föder Gud dem. Hur mycket mer värda är inte ni än fåglarna?
25 Vem av er kan med sitt bekymmer lägga en aln till sin livslängd?
26 Om ni inte ens förmår så lite, varför bekymrar ni er då för allt det andra?
27 Se på liljorna, hur de växer. De varken arbetar eller spinner. Men jag säger er att inte ens Salomo i all sin prakt var klädd som en av dem.
28 Om nu Gud ger sådana kläder åt gräset, som i dag står på ängen och i morgon kastas i ugnen, hur mycket mer ska han då inte klä er? Så lite tro ni har!
29 Fråga inte vad ni ska äta och dricka, och oroa er inte.
30 Allt detta söker hedningarna i världen efter, men er Far vet att ni behöver det.
31 Nej, sök hans rike, så ska ni få detta också.
32 Var inte rädd, du lilla hjord, för er Far har beslutat att ge er riket.
33 Sälj vad ni äger och ge åt de fattiga. Skaffa er en börs som inte slits ut, en outtömlig skatt i himlen, dit ingen tjuv når och där ingen mal förstör.
34 För där er skatt är, där kommer också ert hjärta att vara.
35 Spänn bältet om livet och håll lamporna brinnande.
36 Var som tjänare som väntar sin herre hem från bröllopsfesten och som genast är redo att öppna för honom när han kommer och knackar på.
37 Saliga är de tjänare som Herren finner vakna när han kommer. Jag säger er sanningen: Han ska fästa upp sina kläder och låta dem lägga sig till bords och själv komma och betjäna dem.
38 Saliga är de han finner vakna, även om han skulle komma mitt i natten eller på småtimmarna.
39 Men det förstår ni att om husägaren hade vetat när tjuven kom, då hade han inte låtit någon bryta sig in i hans hus.
40 Var beredda också ni, för Människosonen kommer när ni inte väntar det."
41 Petrus frågade: "Herre, talar du om oss i den här liknelsen, eller om alla?"
42 Herren sade: "Vem är den trogne och kloke förvaltaren som hans herre sätter över sina tjänare för att ge dem deras mat i rätt tid?
43 Salig är den tjänaren när hans herre kommer och finner att han gör så.
44 Jag säger er sanningen: Han ska sätta honom över allt han äger.
45 Men om den tjänaren skulle säga i sitt hjärta: Min herre dröjer med att komma, och han börjar slå tjänarna och tjänarinnorna och äta och dricka och berusa sig,
46 då ska den tjänarens herre komma en dag när han inte väntar det och en stund när han inte anar det, och han ska hugga honom i stycken och ge honom hans plats bland de trolösa.
47 Den tjänare som vet sin herres vilja men inget förbereder och inte handlar efter hans vilja, han ska få många rapp.
48 Men den som inte vet och som gör något som förtjänar rapp, han ska få färre. Av den som fått mycket ska det krävas mycket, och av den som blivit betrodd med mycket ska det begäras desto mer.
49 Jag har kommit för att tända en eld på jorden, och vad jag önskar att den redan var tänd.
50 Men jag har ett dop att genomgå, och hur våndas jag inte tills det är fullbordat!
51 Tror ni att jag har kommit för att skapa fred på jorden? Nej, säger jag er, inte fred utan splittring.
52 Från och med nu ska fem i samma familj vara splittrade: tre mot två och två mot tre,
53 far mot son och son mot far, mor mot dotter och dotter mot mor, svärmor mot sonhustru och sonhustru mot svärmor."
54 Till folket sade han också: "När ni ser ett moln stiga i väster säger ni genast att det blir regn, och det blir så.
55 Och när det blåser sydlig vind säger ni att det blir hett, och det blir det.
56 Era hycklare, jordens och himlens utseende kan ni tyda. Varför kan ni då inte tyda den här tiden?
57 Varför bedömer ni inte själva vad som är rätt?
58 När du är på väg till domaren med din motpart, så gör vad du kan för att förlikas med honom medan ni är på väg. Annars drar han dig inför domaren, och domaren överlämnar dig till rättstjänaren och rättstjänaren sätter dig i fängelse.
59 Jag säger dig: Du kommer inte ut förrän du har betalat till sista öret."