Luke 12SFB

1Under tiden hade människor samlats i tiotusental så att de höll på att trampa ner varandra. Då började Jesus tala, först och främst till sina lärjungar: "Akta er för fariseernas surdeg, hyckleriet!

2Det finns inget dolt som inte ska uppenbaras, och inget gömt som inte ska bli känt.

3Därför ska allt som ni sagt i mörkret höras i ljuset, och det som ni viskat i örat i enrum ska ropas ut på taken.

4Till er, mina vänner, säger jag: Var inte rädda för dem som dödar kroppen och sedan inte kan göra mer.

5Jag ska visa er vem ni ska frukta: Frukta honom som har makt att döda och sedan kasta i Gehenna. Ja, jag säger er: Honom ska ni frukta.

6Säljs inte fem sparvar för två kopparmynt? Och inte en enda av dem är glömd inför Gud.

7Ja, till och med alla hårstrån på ert huvud är räknade. Var inte rädda! Ni är mer värda än många sparvar.

8Jag säger er: Den som bekänner mig inför människorna ska också Människosonen bekänna inför Guds änglar.

9Men den som förnekar mig inför människorna ska bli förnekad inför Guds änglar.

10Var och en som säger något mot Människosonen ska få förlåtelse. Men den som hädar den helige Ande kommer inte att få förlåtelse.

11När man ställer er till svars inför synagogor och myndigheter och makthavare, var då inte oroliga för hur ni ska försvara er eller vad ni ska säga.

12Den helige Ande kommer i den stunden att lära er vad ni ska säga."

13Någon i folkmassan sade till honom: "Mästare! Säg till min bror att han ska dela arvet med mig."

14Jesus sade till honom: "Människa, vem har satt mig till skiljedomare mellan er?"

15Sedan sade han till dem: "Se till att ni aktar er för all slags girighet, för livet handlar inte om att ha överflöd på ägodelar."

16Och han berättade en liknelse för dem: "En rik mans åkrar hade gett god skörd.

17Han frågade sig själv: Vad ska jag göra? Jag har ingen plats för mina skördar.

18Så här ska jag göra, tänkte han: Jag river mina lador och bygger större, och där samlar jag all min säd och allt mitt goda.

19Sedan ska jag säga till mig själv: Kära själ, du har samlat mycket gott för många år. Ta det nu lugnt. Ät, drick och var glad.

20Men Gud sade till honom: Din dåre! I natt ska din själ avkrävas dig. Vem ska då få det du har samlat?

21Så går det för den som samlar skatter åt sig själv men inte är rik inför Gud."

22Sedan sade Jesus till sina lärjungar: "Därför säger jag er: Bekymra er inte för ert liv, vad ni ska äta, eller för er kropp, vad ni ska klä er med.

23Livet är mer än maten, och kroppen är mer än kläderna.

24Se på korparna. De varken sår eller skördar, de har varken förråd eller lada, och ändå föder Gud dem. Hur mycket mer värda är inte ni än fåglarna?

25Vem av er kan med sitt bekymmer lägga en aln till sin livslängd?

26Om ni inte ens förmår så lite, varför bekymrar ni er då för allt det andra?

27Se på liljorna, hur de växer. De varken arbetar eller spinner. Men jag säger er att inte ens Salomo i all sin prakt var klädd som en av dem.

28Om nu Gud ger sådana kläder åt gräset, som i dag står på ängen och i morgon kastas i ugnen, hur mycket mer ska han då inte klä er? Så lite tro ni har!

29Fråga inte vad ni ska äta och dricka, och oroa er inte.

30Allt detta söker hedningarna i världen efter, men er Far vet att ni behöver det.

31Nej, sök hans rike, så ska ni få detta också.

32Var inte rädd, du lilla hjord, för er Far har beslutat att ge er riket.

33Sälj vad ni äger och ge åt de fattiga. Skaffa er en börs som inte slits ut, en outtömlig skatt i himlen, dit ingen tjuv når och där ingen mal förstör.

34För där er skatt är, där kommer också ert hjärta att vara.

35Spänn bältet om livet och håll lamporna brinnande.

36Var som tjänare som väntar sin herre hem från bröllopsfesten och som genast är redo att öppna för honom när han kommer och knackar på.

37Saliga är de tjänare som Herren finner vakna när han kommer. Jag säger er sanningen: Han ska fästa upp sina kläder och låta dem lägga sig till bords och själv komma och betjäna dem.

38Saliga är de han finner vakna, även om han skulle komma mitt i natten eller på småtimmarna.

39Men det förstår ni att om husägaren hade vetat när tjuven kom, då hade han inte låtit någon bryta sig in i hans hus.

40Var beredda också ni, för Människosonen kommer när ni inte väntar det."

41Petrus frågade: "Herre, talar du om oss i den här liknelsen, eller om alla?"

42Herren sade: "Vem är den trogne och kloke förvaltaren som hans herre sätter över sina tjänare för att ge dem deras mat i rätt tid?

43Salig är den tjänaren när hans herre kommer och finner att han gör så.

44Jag säger er sanningen: Han ska sätta honom över allt han äger.

45Men om den tjänaren skulle säga i sitt hjärta: Min herre dröjer med att komma, och han börjar slå tjänarna och tjänarinnorna och äta och dricka och berusa sig,

46då ska den tjänarens herre komma en dag när han inte väntar det och en stund när han inte anar det, och han ska hugga honom i stycken och ge honom hans plats bland de trolösa.

47Den tjänare som vet sin herres vilja men inget förbereder och inte handlar efter hans vilja, han ska få många rapp.

48Men den som inte vet och som gör något som förtjänar rapp, han ska få färre. Av den som fått mycket ska det krävas mycket, och av den som blivit betrodd med mycket ska det begäras desto mer.

49Jag har kommit för att tända en eld på jorden, och vad jag önskar att den redan var tänd.

50Men jag har ett dop att genomgå, och hur våndas jag inte tills det är fullbordat!

51Tror ni att jag har kommit för att skapa fred på jorden? Nej, säger jag er, inte fred utan splittring.

52Från och med nu ska fem i samma familj vara splittrade: tre mot två och två mot tre,

53far mot son och son mot far, mor mot dotter och dotter mot mor, svärmor mot sonhustru och sonhustru mot svärmor."

54Till folket sade han också: "När ni ser ett moln stiga i väster säger ni genast att det blir regn, och det blir så.

55Och när det blåser sydlig vind säger ni att det blir hett, och det blir det.

56Era hycklare, jordens och himlens utseende kan ni tyda. Varför kan ni då inte tyda den här tiden?

57Varför bedömer ni inte själva vad som är rätt?

58När du är på väg till domaren med din motpart, så gör vad du kan för att förlikas med honom medan ni är på väg. Annars drar han dig inför domaren, och domaren överlämnar dig till rättstjänaren och rättstjänaren sätter dig i fängelse.

59Jag säger dig: Du kommer inte ut förrän du har betalat till sista öret."

Svenska Folkbibeln 2015 Reviderad från Svenska Folkbibeln 98 och grundtexten. Gamla testamentet © 1998, 2015, Stiftelsen Svenska Folkbibeln, Stockholm Nya testamentet © 1996, 1998, 2015, Stiftelsen Sv

Choose Translation

Switch translation for Luke 12.

Reading Settings

Paragraph viewDisplay verses as flowing paragraphs instead of individual lines
Show verse numbersDisplay verse numbers inline
Red letterHighlight the words of Christ in red

Sign in to save your reading preferences across sessions.