1Då tog Job till orda och sade:
2O, att min sorg kunde vägas och min olycka läggas i samma vågskål!
3Nu är den tyngre än havets sand, därför kan jag inte styra mina ord,
4för den Allsmäktiges pilar har träffat mig, min ande dricker deras gift. Fasor från Gud går i stridsställning mot mig.
5Skriar vildåsnan över sitt gräs, råmar oxen över sitt foder?
6Kan det smaklösa ätas utan salt, finns det någon smak i äggets vita?
7Jag vägrar röra det, det är kväljande mat för mig.
8O, att min begäran blev hörd och att Gud uppfyllde min längtan,
9att Gud ville krossa mig, räcka ut sin hand och skära av mitt liv!
10Då vore det ändå min tröst, mitt jubel i skoningslös plåga, att jag inte förnekat den Heliges ord.
11Vad är då min kraft, att jag skulle hoppas? Vad är mitt slut, att jag skulle vara tålig?
12Är min kraft som stenens, min kropp av koppar?
13Nej, hjälpen kommer inte från mig, varje utväg är stängd för mig.
14Den förtvivlade borde få godhet från sin vän, men man fruktar inte mer den Allsmäktige.
15Mina bröder är trolösa som bäckar, som bäckars rännilar som sinar.
16De är mörka av is när snön har fallit och gömt sig i dem,
17men när hettan kommer torkar de, försvinner i värmen från sin plats.
18De ändrar kurs från sitt lopp, rinner ut i intet och försvinner.
19Karavaner från Tema spanar efter dem, resande från Saba sätter sitt hopp till dem.
20De blir svikna i sin förhoppning, när de kommer fram blir de bestörta.
21Så har ni nu blivit till intet, ni ser det förskräckliga och blir rädda.
22Har jag sagt: ”Ge mig något, köp mig loss med er förmögenhet,
23rädda mig från fiendens hand, friköp mig från utpressarna?”
24Undervisa mig så tiger jag, hjälp mig förstå var jag gått vilse.
25Hur inträngande är inte uppriktiga ord! Men vad hjälper tillrättavisning från er?
26Tänker ni märka ord och betrakta en förtvivlad mans ord som luft?
27Skulle ni kasta lott om en faderlös och köpslå om er vän?
28Men se nu på mig! Jag ska inte ljuga er rakt i ansiktet.
29Vänd om, låt ingen orätt ske! Vänd om, min sak är rättfärdig!
30Bor orätt på min tunga? Skulle inte min mun förstå ondska?