Ezekiel 22— SFB

¹  HERRENS ord kom till mig:

²”Män­niskobarn, vill du döma, vill du döma blodstaden? Ställ henne då inför alla hennes vidrigheter!

³Säg: Så säger Herren GUD: O stad, du som spiller dina invånares blod så att din stund måste komma, du som gör avgudar åt dig för att orena dig.

⁴Genom det blod du har spillt har du dragit på dig skuld, och genom de avgudar du har gjort har du orenat dig. Så har du påskyndat dina dagars slut och nu kommit till slutet av dina år. Därför ska jag låta dig bli till hån för hednafolken och till åtlöje för alla länder.

⁵Både nära och fjärran ska man håna dig, du vars namn är smädat, du förvirringens stad.

⁶Se, var och en av furstarna i Israel har använt sin makt för att spilla blod.

⁷Hos dig föraktar man sin far och mor, och mot främlingen utövar man våld. Den faderlöse och änkan förtrycker man.

⁸Mina heliga ting föraktar du, och mina sabbater vanhelgar du.

⁹Falska angivare finns hos dig, villiga att spilla blod. På bergen håller man offermåltider, och man begår skamliga ting hos dig.

¹⁰Man blottar sin fars kön hos dig, och man kränker kvinnan hos dig när hon har sin månadsblödning.

¹¹Man begår avskyvärda ting med sin nästas hustru, och man orenar sin sonhust­ru. Andra kränker sin syster, sin fars dotter.

¹²För mutor är man hos dig beredd att spilla blod. Du ockrar och tar oskälig ränta och plundrar din nästa med våld, och du glömmer mig, säger Herren GUD.

¹³Men se, jag slår ihop mina händer i vrede över de oärliga vinster du skaffar dig och över de blodsdåd som sker hos dig.

¹⁴Menar du att ditt mod kan hållas uppe eller att dina händer är starka nog, när tiden kommer då jag griper in mot dig? Jag, HERREN, har talat och jag fullbordar det också.

¹⁵Jag ska skingra dig bland hednafolken och sprida ut dig i länderna. Så ska jag rensa bort all din orenhet ifrån dig.

¹⁶Du ska bli vanärad inför folken genom din egen skuld. Och du ska inse att jag är HERREN.”

¹⁷HERRENS ord kom till mig:

¹⁸”Män­niskobarn, Israels hus har för mig blivit slagg. De är allesammans koppar, tenn, järn och bly i smältugnen. Silverslagg har de blivit.

¹⁹Därför säger Herren GUD så: Eftersom ni alla har blivit slagg, ska jag samla ihop er mitt i Jerusalem.

²⁰Som man samlar ihop silver, koppar, järn, bly och tenn mitt i ugnen och där blåser upp eld under det och smälter det, så ska jag samla ihop er i min vrede och harm och lägga er i ugnen och smälta er.

²¹Jag ska samla ihop er och blåsa upp min vredes eld under er, så att ni smälts i den.

²²Som silver smälts i ugnen så ska ni smältas i den. Och ni ska inse att jag, HERREN, öser min vrede över er.”

²³HERRENS ord kom till mig:

²⁴”Män­niskobarn, säg till dem: Du är ett land som inte har renats och inte har sköljts av regn på vredens dag.

²⁵De profeter som finns där har sammansvurit sig och blivit som rytande, rovgiriga lejon. De slukar människor, de roffar åt sig gods och dyrbarheter och gör många till änkor i landet.

²⁶Prästerna kränker min lag och vanhelgar mina heliga ting. De skiljer inte mellan heligt och oheligt och undervisar inte om skillnaden mellan rent och orent. De blundar för mina sabbater, och så blir jag vanhelgad mitt ibland dem.

²⁷Furstarna i mitt folk är som rovgiriga vargar. De spiller blod och förgör människor för att skaffa sig oärlig vinst.

²⁸De profeter de har tjänar dem som vitkalkare. De ser falska profetsyner åt dem och spår lögnaktiga spådomar åt dem. De säger: Så säger Herren GUD, fastän HERREN inte har talat.

²⁹Folket i landet begår våldsgärningar och stjäl. Den nödställde och fattige förtrycker de, och mot främlingen utövar de våld utan lag och rätt.

³⁰Jag sökte bland dem efter någon som skulle bygga en mur och ställa sig i gapet inför mig till försvar för landet så att jag inte skulle fördärva det. Men jag fann ingen.

³¹Därför öser jag min vrede över dem och gör slut på dem med min harms eld. Deras gärningar ska jag låta komma över deras huvuden, säger Herren GUD.”