Philippians 1
1 Paulus och Timoteus, Jesu Kristi tjänare, till alla de heliga i Kristus Jesus, som är i Filippi, tillsammans med församlingsledarna och församlingstjänarna.
2 Nåd vare med er och frid från Gud, vår Fader, och Herren Jesus Kristus.
3 Jag tackar min Gud var gång jag tänker på er.
4 I alla mina böner ber jag alltid med glädje för er alla,
5 för er delaktighet i evangeliet från första dagen ända till nu.
6 Jag är övertygad om detta, att han som har börjat ett gott verk i er ska fullborda det intill Jesu Kristi dag.
7 Det är då rätt att jag tänker så om er alla, därför att jag har er i mitt hjärta, eftersom ni alla är delaktiga med mig i nåden, både i mina bojor och när jag försvarar och befäster evangeliet.
8 För Gud är mitt vittne till hur djupt jag längtar efter er alla med Jesu Kristi innerliga kärlek.
9 Och det är min bön att er kärlek mer och mer ska överflöda i kunskap och omdöme i allt,
10 så att ni kan bedöma vad som är bäst, så att ni kan vara rena och skuldfria på Kristi dag,
11 uppfyllda med rättfärdighetens frukter som kommer genom Jesus Kristus, till Guds ära och pris.
12 Men jag vill att ni ska veta, bröder, att det som har hänt mig har snarare lett till framgång för evangeliet,
13 så att mina bojor i Kristus har blivit uppenbart för hela pretoriet och för alla andra.
14 Och många av bröderna har genom mina bojor stärkts i sin tro på Herren, så att de ännu mer vågar tala ordet utan fruktan.
15 Visst finns det de som också predikar Kristus av avundsjuka och stridslystnad, men andra gör det med en god avsikt.
16 De förra predikar ju Kristus av stridslystnad, inte med rena motiv, utan i tanke att vålla mig bekymmer i mina bojor.
17 Men de senare gör det av kärlek, för de vet att jag är satt till att försvara evangeliet.
18 Än sen? Kristus blir ändå på ett eller annat sätt predikad, antingen för syns skull eller i sanning, och det är jag glad över, och jag vill fortsätta att glädja mig.
19 För jag vet att detta ska leda till min frälsning, genom er bön och den hjälp som Jesu Kristi Ande ger.
20 För min innerliga längtan och mitt hopp är att jag inte på något sätt ska komma på skam, utan Kristus ska nu såsom alltid med all frimodighet bli förhärligad i min kropp, vare sig genom liv eller genom död.
21 För att leva är för mig Kristus och döden en vinst.
22 Men om det att leva i köttet för mig innebär att mitt arbete bär frukt, så vet jag inte vilket jag ska välja.
23 För jag dras åt båda hållen. Jag längtar efter att få bryta upp och vara hos Kristus, vilket skulle vara mycket bättre.
24 Men att bli kvar i köttet är mer angeläget för er skull.
25 Och då jag är övertygad om det, vet jag att jag ska bli kvar och stanna hos er alla till er tillväxt och glädje i tron,
26 så att er glädje kan överflöda än mer i Kristus Jesus för min skull, genom att jag kommer till er igen.
27 Se bara till att ni lever på ett sätt som är värdigt Kristi evangelium, så att jag, vare sig jag besöker er eller är någon annanstans, får höra om er att ni står fasta i en ande och med ett sinne kämpar tillsammans för evangeliets tro,
28 och inte på något sätt låter er skrämmas av motståndarna, vilket för dem är ett tecken på undergång, men för er ett tecken på frälsning, och det från Gud.
29 För åt er är det givet för Kristi skull, inte bara att tro på honom, utan också att lida för hans skull.
30 Ni har samma strid att utkämpa, som ni såg att jag hade och nu hör att jag har.