John 10
1 Sannerligen, sannerligen säger jag er: Den som inte går in genom dörren till fårahuset, utan klättrar in på något annat ställe, han är en tjuv och en rövare.
2 Men den som går in genom dörren är fårens herde.
3 För honom öppnar dörrvaktaren, och fåren hör hans röst, och han kallar sina egna får vid namn och för ut dem.
4 Och när han har släppt ut sina egna får, går han före dem, och fåren följer honom, för de känner hans röst.
5 Men en främling följer de inte utan flyr från honom, därför att de inte känner igen främlingars röst.
6 Denna liknelse talade Jesus till dem, men de förstod inte vad det var han talade till dem om.
7 Då sa Jesus än en gång till dem: Sannerligen, sannerligen säger jag er: Jag är dörren till fåren.
8 Alla som har kommit före mig är tjuvar och rövare, men fåren hörde inte på dem.
9 Jag är dörren. Om någon går in genom mig ska han bli frälst, och han ska gå in och gå ut och finna bete.
10 Tjuven kommer inte, utom för att stjäla, slakta och förgöra. Jag har kommit för att de ska ha liv och ha det i överflöd.
11 Jag är den gode Herden. Den gode Herden ger sitt liv för fåren.
12 Men när den som arbetar för lön och inte är herden, och som inte äger fåren, ser vargen komma, då överger han fåren och flyr. Och vargen rövar bort dem och skingrar fåren.
13 Men den som arbetar för lön flyr och bryr sig inte om fåren, eftersom han arbetar för lön.
14 Jag är den gode herden, och jag känner mina får, och mina får känner mig.
15 Såsom Fadern känner mig, så känner också jag Fadern, och jag ger mitt liv för fåren.
16 Jag har också andra får, som inte hör till detta fårahus. Dem måste jag också leda, och de ska höra min röst, och det ska bli en hjord och en herde.
17 Därför älskar Fadern mig, eftersom jag ger mitt liv för att sedan ta det tillbaka.
18 Ingen tar det ifrån mig, utan jag ger det av mig själv. Jag har makt att ge det, och jag har makt att ta det tillbaka. Det budet har jag fått av min Fader.
19 Därför blev det oenighet på nytt bland judarna för de ordens skull.
20 Och många av dem sa: Han har en ond ande och är från sina sinnen. Varför hör ni på honom?
21 Andra sa: Sådana ord kommer inte från en som har en ond ande. Inte kan en ond ande öppna ögonen på blinda?
22 Nu inföll tempelinvigningens högtid i Jerusalem, och det var vinter.
23 Och Jesus gick omkring i Salomos pelargång i templet.
24 Då samlade sig judarna omkring honom och sa till honom: Hur länge ska du hålla oss i ovisshet? Om du är Kristus, så säg det öppet till oss.
25 Jesus svarade dem: Jag har sagt er det, och ni tror det inte. De gärningar som jag gör i min Faders namn, de vittnar om mig.
26 Men ni tror inte, eftersom ni inte är av mina får. Som jag sa till er:
27 Mina får hör min röst, och jag känner dem, och de följer mig.
28 Och jag ger dem evigt liv, och de ska aldrig någonsin förgås, och ingen ska rycka dem ur min hand.
29 Min Fader, som har gett dem åt mig, är större än alla, och ingen kan rycka dem ur min Faders hand.
30 Jag och Fadern är ett.
31 Då tog judarna på nytt upp stenar för att stena honom.
32 Jesus svarade dem: Jag har låtit er se många goda gärningar från min Fader. För vilken av dessa gärningar stenar ni mig?
33 Judarna svarade honom och sa: Vi stenar dig inte för någon god gärning, utan för hädelse, och därför att du som är en människa gör dig själv till Gud.
34 Jesus svarade dem: Är det inte skrivet i er lag: Jag sa, ni är gudar?
35 Om han har kallat dem gudar, som Guds ord kom till, och Skriften kan inte upphävas,
36 så säger ni om honom som Fadern har helgat och sänt till världen: Du hädar, därför att jag sa: Jag är Guds Son.
37 Om jag inte gör min Faders gärningar, så tro mig inte.
38 Men om jag gör dem, tro då gärningarna, om ni inte tror mig, för att ni ska veta och tro att Fadern är i mig och jag i honom.
39 Då försökte de på nytt gripa honom, men han kom undan deras händer.
40 Sedan begav han sig på nytt till den plats på andra sidan Jordan, där Johannes först döpte, och stannade där.
41 Och många kom till honom och sa: Johannes gjorde inget mirakel, men allt vad Johannes sa om denne var sant.
42 Och många trodde på honom där.