1För körledaren. Ett kväde av David när Saul hade skickat män för att bevaka huset och döda honom.
2Rädda mig, min Gud, från mina motståndare, för mig i säkerhet undan mina fiender!
3Rädda mig från ogärningsmännen, hjälp mig undan mördarna!
4De ligger i försåt för mig, grymma män angriper mig, utan att jag syndat eller felat, Herre.
5Fast jag är oskyldig gör de sig redo. Vakna, kom till mig och se!
6Du, Herre Gud Sebaot, Israels Gud, res dig och straffa folken! Skona ingen trolös usling!
7De kommer varje kväll, de ylar som hundar och stryker omkring i staden.
8Orden strömmar ur deras mun och tungorna är som svärd, de tror att ingen hör dem.
9Men du, Herre, ler åt dem, du ser med löje på folken.
10Du är min styrka, jag lovsjunger dig, Gud är min säkra borg.
11Min Gud är trofast och kommer till min hjälp, Gud låter mig se mina fienders fall.
12Döda dem inte — då kan mitt folk glömma. Gör dem hemlösa med din makt, störta ner dem, Herre, vår sköld!
13Varje ord ur deras mun är synd. Låt dem fångas i sitt högmod med sina förbannelser och lögner.
14Förgör dem i din vrede, förgör dem i grund! Då skall alla inse att Gud härskar i Jakob, ja, till jordens yttersta gräns.
15De kommer varje kväll, de ylar som hundar och stryker omkring i staden.
16De driver omkring och letar föda, blir de inte mätta så gnyr de.
17Men jag skall sjunga om din styrka och jubla var morgon över din trofasthet, ty du blev en borg för mig, dit jag flydde när jag var i nöd.
18Du är min styrka, jag lovsjunger dig, Gud är min säkra borg, min Gud är trofast.