1Av David, när han spelade vansinnig inför Avimelek, som drev bort honom.
2Jag vill alltid prisa Herren, ständigt sjunga hans lov.
3Stolt ger jag Herren äran, de betryckta hör det och gläds.
4Lova Herren med mig, låt oss tillsammans ära hans namn!
5Jag sökte mig till Herren och han svarade mig, han befriade mig från all fruktan.
6Se mot honom och stråla av glädje, sänk inte blicken i skam.
7Jag eländige ropade, Herren hörde, han räddade mig ur all min nöd.
8Herrens ängel håller vakt kring hans trogna och räddar dem.
9Se och smaka Herrens godhet, lycklig den som flyr till honom!
10Frukta Herren, ni hans heliga, de som fruktar honom lider ingen brist.
11Lejon kan lida nöd och hungra, de som sökt sig till Herren saknar ingenting.
12Kom, mina barn, lyssna på mig, jag vill lära er att frukta Herren.
13Är du en som älskar livet och vill se många lyckliga år?
14Bevara då din tunga från ont och dina läppar från falska ord.
15Sky det onda och gör det goda, sträva efter att hålla fred.
16Herrens ögon ser de rättfärdiga, och hans öron hör deras rop.
17Herren inskrider mot dem som gör det onda, han utplånar deras minne på jorden.
18De rättfärdiga ropar, och Herren hör och räddar dem ur all nöd.
19Herren är nära de förtvivlade, han hjälper de modlösa.
20Den rättfärdige drabbas av mycket ont, men Herren räddar honom från allt.
21Han skyddar varje ben i hans kropp, inte ett enda skall krossas.
22Olyckan dödar den gudlöse, den rättfärdiges fiender står med skuld.
23Herren räddar sina tjänares liv, de som flyr till honom är fria från skuld.