1Den dagen skall Herren med sitt svärd, sitt hårda, väldiga, skarpa svärd, slå Leviatan, den snabba ormen, Leviatan, den ringlande ormen, han skall dräpa draken i havet.
2Sjung den dagen om den härliga vingården!
3Jag, Herren, har vård om den. Träget vattnar jag den, jag vårdar den natt och dag, så att den inte drabbas av något ont.
4Jag hyser ingen vrede mot den, men ger den mig tistel och törne, då går jag till angrepp mot den och sätter eld på alltsammans.
5Eller också tar man sin tillflykt till mig och söker fred med mig, ja, söker fred med mig.
6När den tiden kommer skall Jakob slå rot, Israel skall blomstra och frodas och frukterna uppfylla världen.
7Blev de slagna som den som slog dem, dräpta som de som dräpte dem?
8Nej, du gick till rätta med folket genom att skrämma upp och jaga bort dem, du svepte bort dem med din storm, din heta östanvind.
9Därför kan Jakobs skuld sonas, och detta är den lösen som tar bort hans synd: att han låter altarnas stenar bli till flisor, att asherapålar och rökelsealtaren aldrig reses mer.
10Den befästa staden ligger öde, en övergiven boplats, folktom som öknen. Där betar kalvar, där ligger de och vilar.
11När grenarna är torra kommer kvinnorna och bryter dem och gör upp eld. Detta är ett folk utan förstånd, därför har deras skapare ingen misskund, han som gjort dem visar ingen nåd.
12Den dagen skall Herren klappa kornen ur axen, från Eufrat ända till Egyptens gränsflod, och en efter en skall ni plockas samman, alla ni israeliter.
13Den dagen skall det stora hornet ljuda, och alla skall komma, de som gick förlorade i Assyrien, de som skingrades i Egypten, och de skall tillbe Herren på Jerusalems heliga berg.