1Samarien har trotsat sin Gud och får sona sin skuld. De skall falla för svärdet, deras spädbarn skall krossas, havande kvinnor skäras upp.
2Vänd tillbaka, Israel, till Herren, din Gud, du har kommit på fall genom din synd.
3Kom med era ord och vänd tillbaka till Herren, säg till honom: Förlåt all vår skuld, ta emot det goda, vi skall infria våra löften.
4Assyrien räddar oss inte, vi skall inte stiga till häst, inte längre säga »Vår Gud« till ting vi själva har gjort. Hos dig finner faderlösa barmhärtighet.
5Jag skall bota dem från deras trolöshet, jag skall älska dem av hjärtat, min vrede har vänt sig från dem.
6Jag skall bli som dagg för Israel, och han skall blomstra som en lilja, slå rot som en poppel
7och skjuta nya skott. Hans prakt skall vara som olivträdets, hans doft som Libanons.
8De skall åter få bo i hans skugga, de skall frodas som en trädgård och blomstra som en vinstock. Han skall bli ryktbar som Libanons vin.
9Vad har Efraim mer med avgudarna att skaffa? Jag är den som ger svar och vakar över honom. Jag är som en grönskande cypress. Från mig får du din frukt.
10Den som är vis skall förstå detta, den som är förståndig inser det. Herrens vägar är de rätta, och de rättfärdiga vandrar på dem, men syndarna kommer på fall.