Luke 5
1 En gång stod Jesus vid Gennesaretsjön och folket trängde sig inpå honom för att höra Guds ord.
2 Han fick se två båtar ligga vid stranden, lämnade där av fiskare som höll på att skölja näten.
3 Han steg då i en av båtarna, den som tillhörde Simon, och bad honom lägga ut lite från land. Sedan satte han sig ner och undervisade folket från båten.
4 När han hade slutat tala sa han till Simon: ˮLägg ut på djupet och kasta ut näten till fångst.ˮ
5 Simon svarade: ˮMästare, vi har arbetat hela natten utan att få något. Men på ditt ord ska jag kasta ut näten.ˮ
6 De gjorde så och fångade så mycket fisk att näten höll på att brista.
7 De gjorde tecken åt sina kamrater i den andra båten att komma och hjälpa dem. De kom, och fyllde båda båtarna så att de började sjunka.
8 När Simon Petrus såg det föll han ner vid Jesu knän och sa: ˮHerre, gå ifrån mig, för jag är en syndig man.ˮ
9 Han och alla som var med honom hade nämligen slagits med häpnad över den fångst de hade fått.
10 Så även Jakob och Johannes, Sebedaios söner, som fiskade i lag med Simon. Men Jesus sa till Simon: ˮVar inte rädd. Härefter ska du fånga människor.ˮ
11 Och de tog båtarna till land, lämnade allt och följde honom.
12 Det hände sig när Jesus befann sig i en av städerna att där var en man som var täckt av lepra. Och när han såg Jesus föll han ner på sitt ansikte och bad: ˮHerre, om du vill så kan du göra mig ren.ˮ
13 Jesus sträckte ut handen och rörde vid honom och sa: ˮJag vill. Bli ren.ˮ Och genast lämnade lepran honom.
14 Jesus förbjöd honom att berätta det för någon. Han sa: ˮMen gå och visa dig för prästen och frambär den offergåva som Mose har föreskrivit för din rening, till ett vittnesbörd för dem.ˮ
15 Men ryktet om Jesus spreds alltmer och stora skaror samlades för att lyssna på honom och bli botade från sina sjukdomar.
16 Men han drog sig ofta undan till öde trakter och bad.
17 En av dessa dagar när Jesus undervisade satt där fariseer och laglärare som hade kommit från alla byar i Galileen och Judeen och från Jerusalem. Och han hade Herrens kraft att bota.
18 Då hände sig att några män kom och bar en lam man på en bår. De försökte komma in med honom och lägga ner honom framför Jesus.
19 Men då de på grund av folket inte fann något sätt att ta in honom gick de upp på taket. Där firade de ner mannen på hans bår mellan teglet, mitt framför Jesus.
20 Han såg deras tro och sa: ˮMänniska, du har fått förlåtelse för dina synder.ˮ
21 De skriftlärda och fariseerna tänkte: ˮVad är det för en hädare? Vem kan förlåta synder förutom Gud?ˮ
22 Men Jesus visste vad de tänkte och sa till dem: ˮVad är det ni tänker i era hjärtan?
23 Vilket är lättast, att säga: ʼDu har fått förlåtelse för dina synder,ʼ eller att säga: ʼRes dig upp och gå?ʼ
24 Men för att ni ska veta att Människosonen har makt här på jorden att förlåta synder, så säger jag dig:ˮ — och han vände sig till den lame — ”Res dig upp, ta din bädd och gå hem.ˮ
25 Han reste sig omedelbart inför alla och tog bädden som han hade legat på. Han gick hem under det att han prisade Gud.
26 Alla blev utom sig av häpnad och prisade Gud. Och de fylldes av fruktan och sa: ˮVi har i dag sett obegripliga saker.ˮ
27 Därefter begav sig Jesus ut och såg då en skatteindrivare vid namn Levi sitta vid en plats där skatt drevs in. Han sa till honom: ˮFölj mig.ˮ
28 Då lämnade Levi allt och steg upp och följde honom.
29 Levi ordnade en stor fest för Jesus i sitt hem. En mängd skatteindrivare och andra låg till bords med dem.
30 Fariseerna och deras skriftlärda klagade på hans lärjungar och frågade: ˮVarför äter och dricker ni tillsammans med skatteindrivare och syndare?ˮ
31 Jesus svarade dem: ˮDet är inte de friska som behöver läkare utan de sjuka.
32 Jag har inte kommit för att kalla rättfärdiga att vända om, utan syndare.ˮ
33 De sa till honom: ˮJohannes lärjungar fastar ofta och ber böner, likaså fariseernas. Men dina lärjungar äter och dricker.ˮ
34 Jesus svarade: ˮKan ni få bröllopsgästerna att fasta så länge brudgummen är hos dem?
35 Men den tid kommer då brudgummen tas ifrån dem, i de dagarna ska de fasta.ˮ
36 Han gav dem också en liknelse: ˮIngen skär bort en lapp från en ny mantel och sätter den på en gammal. För då skulle den nya förstöras och lappen från den nya skulle inte passa till den gamla.
37 Ingen häller nytt vin i gamla skinnsäckar. För då sprängs säckarna av det nya vinet och vinet rinner ut och säckarna förstörs.
38 Alltså häller man nytt vin i nya säckar.
39 Och ingen som druckit gammalt vin vill ha nytt, för han tycker det gamla är gott nog.ˮ