1Från Judas, Jesu Kristi tjänare och Jakobs bror. Till de kallade, som är älskade i Gud Fadern och bevarade för Jesus Kristus.
2Barmhärtighet, fred och kärlek till er i överflöd.
3Älskade, jag var mycket angelägen att skriva till er om vår gemensamma frälsning. Men jag fann det nödvändigt att skriva och uppmana er att kämpa för den tro som en gång för alla har överlämnats åt de heliga.
4För det har nästlat sig in några människor som det för länge sedan är skrivet om att de ska drabbas av denna fördömelse. De är gudlösa och förvanskar vår Guds nåd till liderlighet och förnekar vår ende Härskare och Herre, Jesus Kristus.
5Även om ni känner till allt vill jag påminna er om att Jesus först frälste ett folk ur Egypten och sedan dödade dem som inte trodde.
6Och de änglar som inte behöll sin höga ställning utan övergav sin egen boning, dem håller han i förvar i mörker med eviga bojor till den stora dagens dom.
7Likaså med Sodom och Gomorra och de omgivande städerna, som på samma sätt bedrev otukt och sökte perverst könsumgänge. Att de nu lider straff i evig eld utgör ett varnande exempel.
8Likadant gör dessa. Utifrån sina drömmar orenar de sina kroppar, förkastar Herrens auktoritet, och smädar majestätiska väsen.
9Men när ärkeängeln Mikael hade ordväxling med djävulen och tvistade om Moses kropp vågade han inte uttala någon smädande dom utan sa: ˮHerren ska tillrättavisa dig.ˮ
10Men de där smädar allt vad de inte begriper. Och det som de förstår med sina instinkter, liksom de oförståndiga djuren, det fördärvar de sig själva med.
11Fördömelse över dem! De har slagit in på Kains väg. De har för penningens skull kastat sig in i Bileams villfarelse. De har gjort uppror som Korach och gått förlorade.
12De är klipprev vid era kärleksmåltider. De festar skamlöst med er. De är själviska herdar. De är moln utan regn bortdrivna av vindar. De är höstträd utan frukt och uppryckta med rötterna, två gånger döda.
13De är vilda havsvågor som skummar av sina skamligheter. De är irrande stjärnor som det djupaste mörker är förvarat åt för evigt.
14Det var också om dem som Henok i det sjunde släktledet efter Adam profeterade: ˮLyssna, Herren kommer med sina tusentals skaror av heliga
15för att verkställa dom mot alla, och för att överbevisa alla gudlösa om deras gudlösa handlingar och för alla hårda ord som dessa gudlösa syndare har talat mot honom.ˮ
16De gnäller och klagar och följer sina lustar. Deras munnar talar uppblåsta ord, och de smickrar folk för att utnyttja dem.
17Men ni, älskade, kom ihåg vad som är förutsagt av vår Herre Jesu Kristi apostlar.
18De sa till er: ˮI den sista tiden ska hånare träda fram som följer sina egna gudlösa lustar.ˮ
19Det är sådana som vållar splittring. De är sekulära och saknar Anden.
20Men ni, älskade, uppbygg er själva på er allra heligaste tro, be i den helige Ande,
21håll er kvar i Guds kärlek, invänta vår Herre Jesu Kristi barmhärtighet som skänker evigt liv.
22Mot dem som ifrågasätter ska ni vara barmhärtiga.
23Andra ska ni frälsa genom att rycka dem ur elden. Andra ska ni visa barmhärtighet med fruktan, i avsky även för deras kläder som är förorenade av kroppen.
24Han som förmår bevara er från fall och ställa er inför sin härlighet, felfria och jublande —
25den ende Guden, vår Frälsare, genom Jesus Kristus vår Herre — ära, majestät, styrka och makt tillhör honom, före all tid och nu och i all evighet. Amen.