John 20
1 Tidigt söndag morgon medan det ännu var mörkt kom Maria Magdalena ut till graven. Hon fick se att stenen var borttagen från den.
2 Så hon sprang iväg och kom till Simon Petrus och den andre lärjungen, den som Jesus älskade, och sa till dem: ˮDe har tagit bort Herren från graven, och vi vet inte var de lagt honom.ˮ
3 Då begav sig Petrus och den andre lärjungen ut till graven.
4 De sprang iväg tillsammans, men den andre lärjungen sprang fortare än Petrus och kom först fram till graven.
5 Han lutade sig in och såg linnebindlarna ligga där, men han gick inte in.
6 Sedan kom Simon Petrus efter honom. Han gick in i graven och såg linnebindlarna ligga där
7 och tygstycket som hade täckt huvudet. Men den låg inte tillsammans med bindlarna utan hopvikt för sig på en särskild plats.
8 Sedan gick även den andre lärjungen in, han som hade kommit först till graven. Han såg och trodde.
9 De förstod nämligen ännu inte Skriftens ord att Jesus måste uppstå från de döda.
10 Lärjungarna gick sedan åter hem.
11 Men Maria stod utanför graven och grät. När hon nu grät lutade hon sig in i graven.
12 Då fick hon se två änglar i vita kläder sitta där Jesu kropp hade legat, en vid huvudet och en vid fötterna.
13 De sa till henne: ˮKvinna, varför gråter du?ˮ Hon svarade: ˮDe har tagit bort min Herre och jag vet inte var de lagt honom.ˮ
14 När hon hade sagt det vände hon sig om och fick se Jesus stå där. Men hon förstod inte att det var han.
15 Jesus sa till henne: ˮKvinna, varför gråter du? Vem söker du?ˮ Hon trodde det var trädgårdsmästaren och sa: ˮHerre, om du har fört bort honom så säg mig var du lagt honom, så att jag kan hämta honom.ˮ
16 Jesus sa till henne: ˮMaria.ˮ Hon vände sig om och sa till honom på hebreiska: ˮRabbouniˮ — det betyder lärare.
17 Jesus sa: ˮRör mig inte, för jag har ännu inte stigit upp till Fadern. Men gå till mina bröder och säg till dem: ʼJag stiger upp till min Fader och er Fader, till min Gud och er Gudʼ.ˮ
18 Maria Magdalena gick då och berättade för lärjungarna att hon sett Herren och att han hade sagt detta till henne.
19 Det var söndag kväll och lärjungarna var samlade bakom låsta dörrar av rädsla för judarna. Jesus kom och stod mitt ibland dem. Han sa till dem: ˮFrid åt er.ˮ
20 När han hade sagt detta visade han dem sina händer och sin sida. Lärjungarna blev glada när de såg Herren.
21 Jesus sa igen: ˮFrid åt er. Som Fadern har sänt mig sänder jag er.ˮ
22 Och när han hade sagt det, andades han på dem och sa: ˮTag emot den helige Ande.
23 Om ni förlåter någon hans synder så är de förlåtna. Och om ni binder någon i hans synder så är han bunden.ˮ
24 Men Tomas, en av de tolv, som kallades Tvillingen, hade inte varit med dem när Jesus kom.
25 De andra lärjungarna sa nu till honom: ˮVi har sett Herren.ˮ Men han svarade dem: ˮOm jag inte får se spikhålen i hans händer och sticka fingret i spikhålen och beröra hans sida, så tror jag inte.ˮ
26 Åtta dagar senare var hans lärjungar åter samlade inomhus, och Tomas var med. Dörrarna var låsta. Jesus kom och stod mitt ibland dem och sa: ˮFrid åt er.ˮ
27 Därefter sa han till Tomas: ˮFör hit ditt finger, se här är mina händer. Och för hit din hand och berör min sida. Och tvivla inte, utan tro.ˮ
28 Tomas svarade honom: ˮMin Herre och min Gud.ˮ
29 Jesus sa: ˮDu tror därför att du har sett mig. Saliga är de som har trott fastän de inte har sett.ˮ
30 Jesus gjorde många andra tecken i sina lärjungars åsyn som inte är nerskrivna i denna bok.
31 Men dessa har blivit nerskrivna för att ni ska tro att Jesus är Kristus, Guds Son, och för att ni troende ska ha liv i hans namn.