John 2
1 Tre dagar senare hölls ett bröllop i Kana i Galileen, och Jesu mor var där.
2 Även Jesus och hans lärjungar hade blivit bjudna till bröllopet.
3 När vinet tog slut sa Jesu mor till honom: ˮDe har inget vin.ˮ
4 Jesus svarade: ˮKvinna, vad har jag med dig att göra? Min stund har ännu inte kommit.ˮ
5 Hans mor sa till tjänarna: ˮGör vad han än säger till er.ˮ
6 Nu stod där sex stenkrukor, avsedda för judarnas reningsritualer. De rymde omkring hundra liter var.
7 Jesus sa till tjänarna: ˮFyll krukorna med vatten,ˮ och de fyllde dem till brädden.
8 Sedan sa han: ˮÖs nu upp och bär in till värden.ˮ Och de gjorde så.
9 Då värden smakade på vattnet som hade blivit vin visste han inte varifrån det kom. Det visste däremot tjänarna som hade öst upp vattnet. Han kallade på brudgummen
10 och sa: ˮAlla människor ställer först fram det goda vinet, och det sämre när gästerna börjar bli druckna. Du har sparat det goda vinet tills nu.ˮ
11 Jesus utförde detta sitt första tecken i Kana i Galileen. Han uppenbarade sin härlighet, och hans lärjungar trodde på honom.
12 Sedan gick han ner till Kafarnaum med sin mor och sina bröder och sina lärjungar. Där stannade de några dagar.
13 Judarnas påsk närmade sig och Jesus gick upp till Jerusalem.
14 I templet fick han se dem som sålde oxar och får och duvor, och dem som satt där och växlade pengar.
15 Då gjorde han en piska av rep och drev ut alla ur templet med deras får och oxar. Han slog ut växlarnas pengar och välte deras bord.
16 Och till dem som sålde duvor sa han: ˮTa bort det här! Gör inte min Faders hus till en handelsplats.ˮ
17 Hans lärjungar kom då ihåg att det står skrivet: Iver för ditt hus ska förtära mig.
18 Judarna frågade honom: ˮVilket tecken kan du visa oss eftersom du gör så här?ˮ
19 Jesus svarade: ˮRiv ner detta tempel, och jag ska resa upp det på tre dagar.ˮ
20 Judarna sa: ˮI fyrtiosex år har man byggt på detta tempel, och du tänker resa upp det på tre dagar?ˮ
21 Men Jesus talade om sin kropps tempel.
22 När han hade stått upp från de döda kom hans lärjungar ihåg att han hade sagt detta, och de trodde på Skriften och ordet som Jesus hade talat.
23 Medan Jesus var i Jerusalem under påskhögtiden var det många som trodde på hans namn när de såg de tecken han gjorde.
24 Men själv anförtrodde han sig inte åt dem, eftersom han kände alla
25 och inte behövde höra någon vittna om människan. För av sig själv visste han vad som fanns i människan.