Acts 2
1 När pingstdagen kom var de alla tillsammans på samma plats.
2 Plötsligt kom från himlen ett dån som av en kraftig stormvind, och det fyllde hela huset där de satt.
3 De såg tungor likt eldslågor som delade sig och satte sig på var och en av dem.
4 Alla fylldes av den helige Ande och började tala andra språk så som Anden ingav dem att tala.
5 Nu bodde i Jerusalem fromma judiska män från alla länder under himlen.
6 När dånet hördes strömmade folk samman och var förvirrade eftersom var och en hörde sitt eget språk talas.
7 Häpna och förundrade sa de: ˮÄr de inte galileer alla dessa som talar?
8 Hur kan då var och en av oss höra sitt eget hemlands språk?
9 Parther, meder, elamiter, boende i Mesopotamien, Judeen och Kappadokien, Pontos och Asien,
10 Frygien och Pamfylien, Egypten och Libyen åt Kyrene till och besökande från Rom,
11 judar och proselyter, kretensare och araber — vi hör dem tala på våra egna språk om Guds väldiga gärningar.ˮ
12 De var alla häpna och villrådiga och frågade varandra: ˮVad är det som händer?ˮ
13 Men andra hånskrattade och sa: ˮDe är berusade av sött vin.ˮ
14 Då steg Petrus fram med de elva och talade högt till dem: ˮNi judiska män och alla ni som bor i Jerusalem, låt det här stå klart för er och lyssna nu på mina ord.
15 Det är inte som ni tror att dessa är berusade, det är ju bara tidig förmiddag.
16 Utan här sker det som är sagt genom profeten Joel:
17 Det ska ske i de sista dagarna, säger Gud: Jag ska utgjuta av min Ande över alla människor. Era söner och era döttrar ska profetera, era unga män ska se syner, era gamla män ska ha drömmar.
18 Även över mina tjänare och tjänarinnor ska jag i de dagarna utgjuta av min Ande, och de ska profetera.
19 Jag ska låta under ske uppe på himlen och tecken nere på jorden, blod, eld och rökmoln.
20 Solen ska förvandlas till mörker och månen till blod innan Herrens dag kommer, den stora och strålande.
21 Och då ska var och en som anropar Herrens namn bli frälst.
22 Israeliske män, lyssna på mina ord: Jesus från Nasaret var en man bekräftad av Gud inför er genom kraftgärningar och under och tecken vilka Gud genom honom utförde mitt ibland er. Detta känner ni till.
23 Han blev efter Guds bestämda plan och förutvetande utlämnad. Ni har med hjälp av laglösa händer korsfäst och dödat honom.
24 Men Gud reste honom upp och friade honom från dödens vånda, eftersom det var omöjligt att han kunde kvarhållas där.
25 För David säger om honom: Jag har alltid Herren för ögonen, för han är på min högra sida så att jag inte ska vackla.
26 Därför gladdes mitt hjärta och jublade min tunga. Och än mer: min kropp ska vila i trygghet,
27 för du ska inte lämna min själ i dödsriket eller låta din Helige uppleva förgängelsen.
28 Du har visat mig livets vägar. Du ska fylla mig med glädje inför ditt ansikte.
29 Ni män, bröder, jag kan tryggt berätta om patriarken David: Han är både död och begraven, och hans grav finns hos oss än i dag.
30 Han var nu en profet och visste att Gud med ed hade lovat honom att sätta någon av hans ättlingar på hans tron.
31 I förväg såg han Kristi uppståndelse och sa: Han lämnades inte i dödsriket, och hans kropp upplevde inte förgängelsen.
32 Denne Jesus har Gud rest upp, vi är alla vittnen till det.
33 Han har blivit upphöjd till Guds högra hand. Och han har tagit emot av Fadern den utlovade helige Ande och utgjutit det som ni ser och hör.
34 För David har inte farit upp till himlen, men han säger: Herren sa till min Herre: Sätt dig på min högra sida,
35 tills jag lagt dina fiender som en fotpall under dina fötter.
36 Hela Israels folk ska därför veta utan minsta tvivel: Denne Jesus som ni korsfäste har Gud gjort både till Herre och Kristus.ˮ
37 När de hörde detta högg det till i deras hjärtan, och de frågade Petrus och de andra apostlarna: ˮNi män, bröder, vad ska vi göra?ˮ
38 Petrus svarade dem: ˮVänd om och låt er alla döpas i Jesu Kristi namn till era synders förlåtelse. Då ska ni få den helige Ande som gåva.
39 För löftet gäller er och era barn och alla dem i fjärran, så många som Herren vår Gud kallar.ˮ
40 Hans vittnesbörd varade länge, och han uppmanade dem: ˮLåt er frälsas från detta fördärvade släkte.ˮ
41 De som tog emot hans ord lät döpa sig. Och den dagen ökade deras antal med omkring tre tusen själar.
42 De höll sig troget till apostlarnas lära och gemenskapen, till brödsbrytelsen och bönerna.
43 Fruktan kom över varje själ, och många under och tecken gjordes genom apostlarna.
44 Alla troende höll sig tillsammans och hade allting gemensamt.
45 De sålde allt de ägde och hade, och delade ut åt alla där behov fanns.
46 Enigt höll de sig varje dag i templet. Och i hemmen bröt de bröd och höll måltid i all anspråkslöshet och med innerlig glädje.
47 De prisade Gud och var uppskattade av allt folket. Och Herren ökade varje dag antalet av dem som blev frälsta.