Acts 19
1 Medan Apollos var i Korinth reste Paulus genom inlandet och kom till Efesos. Där träffade han några lärjungar
2 och frågade dem: ˮTog ni emot den helige Ande när ni kom till tro?ˮ De svarade: ˮNej, vi har inte ens hört att det finns en helige Ande.ˮ
3 Han frågade: ˮVilket dop blev ni då döpta med?ˮ De svarade: ˮMed Johannes dop.ˮ
4 Paulus sa: ˮJohannes döpte med omvändelsens dop. Han uppmanade folket att tro på den som kom efter honom, på Jesus.ˮ
5 När de fick höra detta blev de döpta i Herren Jesu namn.
6 Och då Paulus lade händerna på dem kom den helige Ande över dem och de talade i tungor och profeterade.
7 Det var tillsammans omkring tolv män.
8 Paulus gick till synagogan, och under tre månader talade han frimodigt och förde övertygande samtal med dem om det som rör Guds rike.
9 Men några förhärdade sig. De vägrade tro och talade illa om Vägen inför folket. Då gick han ifrån dem och tog lärjungarna med sig och höll dagliga samtal i Tyrannos föreläsningssal.
10 Detta pågick under två år så att alla som bodde i Asien fick höra Herrens ord, både judar och hedningar.
11 Gud gjorde ovanliga kraftgärningar genom Paulus händer.
12 När tygstycken och klädesplagg som varit i beröring med hans hud fördes till de sjuka, försvann sjukdomarna och de onda andarna for ut från dem.
13 Även några kringvandrande judiska exorcister tog sig för att uttala Herren Jesu namn över dem som hade onda andar i sig. De sa: ˮJag påbjuder er vid den Jesus som Paulus förkunnar.ˮ
14 Det var sju söner till en judisk överstepräst vid namn Skeuas som gjorde så.
15 Men den onda anden svarade dem: ˮJesus känner jag och jag vet vem Paulus är, men vilka är ni?ˮ
16 Och mannen som hade den onda anden i sig kastade sig över dem. Han övermannade båda två så brutalt att de måste fly ut ur huset, nakna och blodiga.
17 Detta blev känt för alla judar och hedningar som bodde i Efesos. Fruktan kom över dem alla och Herren Jesu namn blev upphöjt.
18 Många av de troende kom och bekände och berättade vad de hade ägnat sig åt.
19 Åtskilliga av dem som hade sysslat med ockultism samlade ihop sina böcker och brände upp dem offentligt. Deras värde beräknades till omkring etthundrasextio årslöner.
20 Så mäktigt utbredde sig Herrens ord och visade sin kraft.
21 Efter dessa händelser beslöt Paulus i Anden att resa genom Makedonien och Achaia till Jerusalem. Han sa: ˮNär jag har varit där måste jag även till Rom.ˮ
22 Han sände två av sina medhjälpare, Timotheos och Erastos, till Makedonien. Själv stannade han en tid i Asien.
23 Vid den tiden blev det mycket oroligt med anledning av Vägen.
24 En silversmed vid namn Demetrios tillverkade nämligen Artemistempel av silver och skaffade därmed hantverkarna ansenliga inkomster.
25 Nu kallade han samman dem och sådana med liknande arbeten och sa: ˮNi män, ni vet att vårt välstånd kommer från denna verksamhet.
26 Men se och hör nu på den där Paulus! Han har övertalat och vilselett många människor, inte bara i Efesos utan i nästan hela Asien, med sitt tal om att handtillverkade gudar inte är några gudar.
27 Det finns en risk att inte bara vårt hantverk får dåligt rykte, utan också att den stora gudinnan Artemis tempel förlorar sitt anseende och att hon själv berövas sin storhet, hon som hela Asien och hela världen dyrkar.ˮ
28 Då de hörde detta blev de ursinniga och skrek: ˮStor är efesiernas Artemis!ˮ
29 Det blev kalabalik i hela staden och de stormade som en man till teatern. De släpade med sig Gaius och Aristarchos, två makedonier som var Paulus följeslagare.
30 Paulus ville gå in bland folksamlingen men lärjungarna förbjöd honom det.
31 Även några höga ämbetsmän, vänner till Paulus, lät meddela honom i vädjande ordalag att inte våga sig in på teatern.
32 Där skreks det allt möjligt eftersom folksamlingen var förvirrad. Och de flesta förstod inte varför de hade samlats.
33 En del ur hopen drog slutsatsen att Alexandros var orsaken eftersom judarna knuffade fram honom. Alexandros gav tecken med handen och försökte hålla ett försvarstal inför folksamlingen.
34 Men då de förstod att han var jude, ropade de unisont i två timmar: ˮStor är efesiernas Artemis!ˮ
35 Men stadssekreteraren lugnade folket och sa: ˮNi män från Efesos, finns det någon människa som inte vet att staden Efesos är vårdare av den stora Artemis tempel och av det som föll ner från himlen?
36 Eftersom detta är obestridligt ska ni hålla er lugna och inte göra något överilat.
37 För ni har fört hit dessa män som varken har rånat tempel eller smädat vår gudinna.
38 Om därför Demetrios och hans hantverkare vill föra talan mot någon, så finns det domstolar och ståthållare. Låt dem processa.
39 Begär ni något utöver detta, ska det avgöras i den lagliga folkförsamlingen.
40 För vi riskerar att anklagas för uppror efter vad som inträffat idag. Vi har inte något att anföra till försvar för denna oregerliga sammankomst.ˮ Och med de orden upplöste han samlingen.