Acts 14
1 I Ikonion upprepades det hela. Paulus och Barnabas gick till judarnas synagoga och talade så att många judar och hedningar kom till tro.
2 Men de judar som vägrade att tro hetsade upp hedningarna och förgiftade deras sinnen gentemot bröderna.
3 Därför stannade de där en lång tid och talade frimodigt i Herren, som bekräftade sitt nådens ord genom att låta tecken och under ske genom deras händer.
4 Men folket i staden splittrades. Några höll med judarna och andra med apostlarna.
5 Och när hedningarna och judarna med sina ledare fick i sinnet att misshandla och stena dem,
6 förstod apostlarna det och flydde till städerna Lystra och Derbe i Lykaonien och trakten där omkring.
7 Där förkunnade de evangeliet.
8 I Lystra satt en man med kraftlösa ben. Han hade varit lam från födseln och aldrig kunnat gå.
9 Han lyssnade när Paulus talade. Paulus fäste blicken på honom och när han såg att mannen hade tro till att bli botad,
10 sa han högt: ˮRes dig och stå på benen!ˮ Då hoppade han upp och började gå.
11 När folket såg vad Paulus hade gjort ropade de på lykaoniska: ˮGudarna har stigit ner till oss i mänsklig gestalt!ˮ
12 De kallade Barnabas för Zeus och Paulus för Hermes, eftersom det var han som förde ordet.
13 Prästen i zeustemplet utanför staden förde fram tjurar och kransar till portarna och ville offra tillsammans med folket.
14 Men när apostlarna Barnabas och Paulus hörde det, rev de sönder sina kläder och rusade in bland folket och ropade:
15 ˮNi män, vad håller ni på med? Vi är människor av samma natur som ni. Vi förkunnar ett gott budskap till er, att ni ska vända er bort från dessa meningslösa ting till en levande Gud, han som skapat himmel och jord och hav och allt vad de rymmer.
16 Han har i tider som varit tillåtit alla länder att gå sina egna vägar.
17 Ändå lät han sig inte vara utan vittnesbörd. Han visar sig god genom att ge er regn från himlen, och fruktbara tider, och tillfredsställer era hjärtan med mat och glädje.ˮ
18 Med dessa ord kunde de nätt och jämnt lugna folket och hindra dem från att offra till dem.
19 Men från Antiochia och Ikonion kom judar som fick folket på sin sida. Och man stenade Paulus och släpade ut honom ur staden i tron att han var död.
20 Men när lärjungarna samlades omkring honom reste han sig och gick in i staden. Nästa dag for Paulus med Barnabas till Derbe.
21 De förkunnade evangeliet i staden och gjorde många till lärjungar. Sedan återvände de till Lystra, Ikonion och Antiochia.
22 De styrkte lärjungarnas själar och uppmanade dem att förbli i tron, och sa: ”För att komma in i Guds rike måste vi gå genom många lidanden.”
23 De utnämnde äldste åt dem i varje församling. Och efter bön och fasta anförtrodde de dem åt Herren, honom som de kommit till tro på.
24 Sedan tog apostlarna vägen genom Pisidien och kom till Pamfylien.
25 Och när de hade talat ordet i Perge for de ner till Attaleia.
26 Därifrån seglade de till Antiochia där de hade överlämnats åt Guds nåd för det uppdrag som de nu hade fullgjort.
27 Efter sin ankomst kallade de samman församlingen. De berättade om allt vad Gud hade gjort med dem och att han för hednafolken öppnat trons dörr.
28 Och de stannade ganska länge hos lärjungarna.