Song of Solomon 2
1 Jag är en ros i Saron, en lilja i dalen.
2 Som en lilja bland törnen, så är min älskade bland flickor.
3 Som ett äppelträd bland skogens träd, så är min vän bland unga män. Jag längtar att få sitta i hans skugga, hans frukt är ljuv i min mun.
4 Han har fört mig in i vinsalen, kärleken är hans baner över mig.
5 Stärk mig med druvkakor, styrk mig med äpplen, för jag är sjuk av kärlek!
6 Hans vänstra arm vilar under mitt huvud, hans högra omfamnar mig.
7 Lova mig, Jerusalems döttrar, vid markens gaseller och hindar: Stör inte kärleken, väck den inte förrän den själv vill.
8 Hör, min väns röst! Se, där kommer han! Han springer över bergen, han hoppar fram över höjderna.
9 Min vän är som en gasell eller en ung hjort. Nu står han där bakom vår vägg, han kikar in genom fönstret, han ser in genom gallret.
10 Min vän börjar tala, han säger till mig: Res dig, min älskade, min sköna, och kom!
11 Se, vintern är över, regntiden slut och förbi.
12 Blommorna visar sig på marken, sångens tid har kommit och turturduvans röst hörs i vårt land.
13 Fikonträdets frukter rodnar, vinstockarna blommar och sprider sin doft. Res dig, min älskade, min sköna, och kom!
14 Du min duva i bergsklyftan, i klippväggens gömsle! Låt mig se ditt ansikte, låt mig höra din röst, för din röst är ljuv och ditt ansikte skönt.
15 Fånga rävarna åt oss, de små rävarna som fördärvar vingårdarna, våra vingårdar som står i blom.
16 Min vän är min och jag är hans, han som vallar sin hjord bland liljor.
17 När dagen blir sval och skuggorna flyr, kom då tillbaka, min vän, och var som en gasell eller en ung hjort på de kassiadoftande bergen.