1Boas gick upp till stadsporten och satte sig där. Då kom återlösaren förbi, han som Boas hade talat om. Boas sade: ”Kom och sätt dig här, min vän.” Och han kom och satte sig.
2Därefter hämtade Boas dit tio män av de äldste i staden och sade: ”Sätt er här.” Och de satte sig.
3Sedan sade han till återlösaren: ”Den åkermark som tillhörde vår broder Elimelek säljer nu Noomi, hon som kom tillbaka från Moabs land.
4Därför tänkte jag meddela dig detta och säga: Köp marken inför dem som sitter här och inför mitt folks äldste. Vill du lösa in den, så gör det. Men om du inte vill lösa in den, så säg mig det så att jag vet. För ingen annan än du har den rätten, men jag har den näst efter dig.” Han sade: ”Jag löser in den.”
5Boas sade: ”När du köper marken av Noomi och av moabitiskan Rut, då får du den också av den dödes hustru för att uppväcka den dödes namn över hans arvslott.”
6Återlösaren svarade: ”Då kan jag inte lösa in den, för då skulle jag skada min egen arvslott. Lös du in det jag skulle ha löst in, för jag kan inte göra det.”
7Vid inlösen och ägarbyte var det förr i tiden sed i Israel att den ena parten, för att stadfästa avtalet, tog av sig sin sko och gav den åt den andre. Detta gällde som bekräftelse i Israel.
8Återlösaren sade till Boas: ”Köp det du!” Och han tog av sig skon.
9Då sade Boas till de äldste och till allt folket: ”Ni är i dag vittnen till att jag av Noomi har köpt allt det som tillhört Elimelek och allt det som tillhört Kiljon och Mahlon.
10Samtidigt har jag också fått moabitiskan Rut, Mahlons hustru, till min hustru, för att uppväcka den dödes namn över hans arvslott så att den dödes namn inte utplånas bland hans bröder eller ur porten till hans stad. Ni är i dag vittnen till detta.”
11Allt folket i stadsporten liksom de äldste svarade: ”Vi är vittnen. Må Herren låta den kvinna som nu kommer till ditt hem bli som Rakel och Lea, som båda har byggt upp Israels hus. Bli framgångsrik i Efrata och berömd i Betlehem.
12Må ditt hus bli som Peres hus, honom som Tamar födde åt Juda, genom de barn som Herren ska ge dig med denna unga kvinna.”
13Boas tog Rut till sig och hon blev hans hustru. När han gick in till henne lät Herren henne bli havande, och hon födde en son.
14Då sade kvinnorna till Noomi: ”Lovad är Herren, som i dag inte har lämnat dig utan återlösare. Må hans namn bli prisat i Israel!
15Han ska ge dig nytt liv och försörja dig på din ålderdom. Det är ju din sonhustru som har fött honom, hon som älskar dig och är mer för dig än sju söner.”
16Och Noomi tog barnet och lade det i sin famn och blev den som skötte det.
17Grannkvinnorna gav honom ett namn och sade: ”Noomi har fått en son!”. De kallade honom Obed, och han blev far till Ishai, Davids far.
18Detta är Peres fortsatta historia: Peres blev far till Hesron,
19Hesron till Ram, Ram till Amminadab,
20Amminadab till Nahshon, Nahshon till Salmon,
21Salmon till Boas, Boas till Obed,
22Obed till Ishai och Ishai till David.