1Bröder, mitt hjärtas önskan och min bön till Gud för dem är att de ska bli frälsta.
2Jag kan vittna om att de har en iver för Gud, men de saknar den rätta insikten.
3De känner inte rättfärdigheten från Gud utan försöker upprätta sin egen rättfärdighet, och därför har de inte underordnat sig rättfärdigheten från Gud.
4Kristus är lagens fullbordan, till rättfärdighet för var och en som tror.
5Mose skriver om den rättfärdighet som kommer av lagen: Den människa som håller buden ska leva genom dem.
6Men rättfärdigheten som kommer av tron säger: Fråga inte i ditt hjärta: Vem ska stiga upp till himlen? — alltså för att hämta ner Kristus —
7eller: Vem ska stiga ner i avgrunden? — alltså för att hämta upp Kristus från de döda.
8Vad säger den då? Ordet är nära dig, i din mun och i ditt hjärta, alltså trons ord som vi predikar.
9För om du med din mun bekänner att Jesus är Herren och i ditt hjärta tror att Gud har uppväckt honom från de döda, ska du bli frälst.
10Med hjärtat tror man och blir rättfärdig, med munnen bekänner man och blir frälst.
11Skriften säger: Ingen som tror på honom ska stå där med skam.
12Här är ingen skillnad mellan jude och grek. Alla har samme Herre, och han ger av sin rikedom till alla som åkallar honom.
13Var och en som åkallar Herrens namn ska bli frälst.
14Men hur ska de kunna åkalla den som de inte har kommit till tro på? Och hur ska de kunna tro på den som de inte har hört? Och hur ska de kunna höra om ingen predikar?
15Och hur ska några kunna predika om de inte blir utsända? Som det står skrivet: Hur ljuvliga är inte stegen av dem som förkunnar det goda budskapet!
16Men alla ville inte rätta sig efter evangeliet. Jesaja säger: Herre, vem trodde vår predikan?
17Alltså kommer tron av predikan och predikan genom Kristi ord.
18Men nu frågar jag: Har de kanske inte hört? Jodå: Deras röst har gått ut över hela jorden, deras ord till världens ändar.
19Jag frågar också: Har Israel kanske inte förstått? Först säger Mose: Jag ska väcka er avund mot ett folk som inte är ett folk, mot ett folk utan förstånd ska jag väcka er vrede.
20Och Jesaja går så långt att han säger: Jag lät mig finnas av dem som inte sökte mig, jag uppenbarade mig för dem som inte frågade efter mig.
21Men om Israel säger han: Hela dagen har jag räckt ut mina händer mot ett olydigt och trotsigt folk.