1För körledaren. En vishetspsalm av David,
2när edomiten Doeg kom och berättade för Saul att David hade gått in i Ahimeleks hus.
3Varför skryter du med det onda, du mäktige man? Guds nåd består för alltid.
4Din tunga tänker ut fördärv, den är som en vässad rakkniv. Du begår svek.
5Du älskar ont mer än gott, lögn mer än att tala sanning. Sela
6Du älskar allt tal som skadar, du falska tunga.
7Därför ska Gud riva ner dig för alltid, gripa dig och rycka dig ur din hydda, utrota dig ur de levandes land. Sela
8De rättfärdiga ska se det och frukta, de ska le åt honom:
9"Där är en man som inte gjorde Gud till sin borg! Han litade till sin stora rikedom, han sökte styrka genom att roffa åt sig."
10Men jag är som ett grönskande olivträd i Guds hus, jag förtröstar på Guds nåd i evigheters evighet.
11Jag ska tacka dig i evighet för det du har gjort. Inför dina trogna ska jag hoppas på ditt namn, för det är gott.