Psalms 50
1 En psalm av Asaf. Gud, HERREN Gud, har talat. Han kallar på jorden från öster till väster.
2 Från Sion, skönhetens krona, visar sig Gud i glans.
3 Vår Gud kommer, han tänker inte tiga. Förtärande eld går framför honom, kring honom rasar stormen.
4 Han kallar på himlen där ovan och på jorden för att döma sitt folk:
5 "Samla till mig mina trogna som sluter förbund med mig genom offer."
6 Och himlarna förkunnar hans rättfärdighet, att Gud är den som dömer. Sela
7 "Hör, mitt folk, jag vill tala! Israel, jag vill vittna mot dig: Jag är Gud, din Gud.
8 Det är inte för dina slaktoffer jag går till rätta med dig, dina brännoffer är ständigt inför mig.
9 Jag vill inte ta tjurar från ditt hus eller bockar från dina fållor,
10 för skogens alla djur är mina, boskapen på de tusen bergen.
11 Jag känner alla fåglar på bergen, allt som rör sig på marken är mitt.
12 Om jag vore hungrig skulle jag inte säga det till dig, för världen är min med allt vad den rymmer.
13 Skulle jag äta tjurars kött eller dricka bockars blod?
14 Nej, offra lovets offer till Gud, uppfyll dina löften till den Högste
15 och ropa till mig på nödens dag. Jag ska rädda dig, och du ska ära mig."
16 Men till den gudlöse säger Gud: "Hur kan du tala om mina stadgar och ta mitt förbund i din mun,
17 du som hatar tillrättavisning och kastar mina ord bakom dig?
18 Ser du en tjuv samtycker du med honom, med äktenskapsbrytare slår du följe.
19 Du sprider ondska med din mun och spinner svek med din tunga.
20 Du sitter och förtalar din bror, du smutskastar din mors son!
21 Sådant har du gjort och jag har tigit, då har du trott att jag är som du. Men jag ska straffa dig och låta dina ögon se det.
22 Tänk på detta, ni som glömmer Gud, så att jag inte sliter er i stycken utan räddning:
23 Den som offrar lovets offer ärar mig, och den som ger akt på vägen ska jag låta se Guds frälsning."