1En vishetspsalm av David. En bön när han var i grottan.
2Med hög röst ropar jag till HERREN, med hög röst ber jag HERREN om nåd.
3Jag utgjuter mitt bekymmer för honom, berättar om min nöd för honom.
4När min ande mattas i mig är du den som känner min stig. På vägen där jag går har de lagt snaror för mig.
5Se på min högra sida, där finns ingen som känns vid mig. Jag har ingen tillflykt mer, ingen som frågar efter min själ.
6Jag ropar till dig, HERRE, jag säger: Du är min tillflykt, min lott i de levandes land.
7Lyssna till mitt rop, för jag är i stor nöd. Rädda mig från mina förföljare, för de är starkare än jag.
8För min själ ut ur fängelset, så att jag kan prisa ditt namn. De rättfärdiga ska samlas omkring mig när du visar din godhet mot mig.