Psalms 139
1 För körledaren. En psalm av David. HERRE, du rannsakar mig och känner mig.
2 Om jag sitter eller står vet du det, du förstår mina tankar fjärran ifrån.
3 Om jag går eller ligger ser du det, med alla mina vägar är du förtrogen.
4 Innan ordet är på min tunga vet du, HERRE, allt om det.
5 Du omsluter mig på alla sidor och håller mig i din hand.
6 Den kunskapen är för underbar för mig, den är så hög att jag inte kan fatta den.
7 Vart kan jag gå för din Ande, vart kan jag fly för ditt ansikte?
8 Stiger jag upp till himlen är du där, bäddar jag åt mig i dödsriket är du där.
9 Tar jag morgonrodnadens vingar, gör jag mig en boning ytterst i havet,
10 ska också där din hand leda mig och din högra hand hålla mig.
11 Säger jag: "Låt mörker täcka mig och ljuset bli natt omkring mig",
12 så är inte mörkret mörkt för dig. Natten lyser som dagen, mörkret är som ljuset.
13 Du har skapat mina njurar, du vävde mig i moderlivet.
14 Jag tackar dig för att jag är så underbart skapad. Underbara är dina verk, min själ vet det så väl.
15 Benen i min kropp var inte osynliga för dig när jag formades i det fördolda, när jag bildades i jordens djup.
16 Dina ögon såg mig när jag bara var ett foster. Alla mina dagar blev skrivna i din bok, formade innan någon av dem hade kommit.
17 Hur ofattbara är inte dina tankar för mig, Gud, hur väldig är inte deras mångfald!
18 Räknar jag dem är de fler än sandkornen. När jag vaknar är jag kvar hos dig.
19 Gud, om du bara ville döda de gudlösa! Bort från mig, ni blodtörstiga!
20 De talar om dig med svek i sinnet, de har fört dina städer i fördärvet.
21 Skulle jag inte hata dem som hatar dig, HERRE, och avsky dem som gör uppror mot dig?
22 Jag hatar dem med starkaste hat, mina fiender har de blivit.
23 Rannsaka mig, Gud, och känn mitt hjärta, pröva mig och känn mina tankar.
24 Se om jag är på en olycksväg, och led mig på den eviga vägen.