1Vid Babels floder, där satt vi och grät när vi tänkte på Sion.
2Där i pilträden hängde vi våra harpor,
3för våra fångvaktare bad oss sjunga, våra plågare bad oss vara glada: "Sjung för oss en av Sions sånger!"
4Hur kan vi sjunga HERRENS sång i främmande land?
5Glömmer jag dig, Jerusalem, då ska min högra hand glömma att spela.
6Låt min tunga fastna i gommen om jag inte tänker på dig, om jag inte har Jerusalem som min högsta glädje.
7HERRE, tänk på Jerusalems dag då Edoms barn ropade: "Riv, riv ner ända till grunden!"
8Dotter Babel, du fördärvade, lycklig är den som får ge dig för det du har gjort mot oss.
9Lycklig är den som får gripa dina späda barn och krossa dem mot klippan.