1En pilgrimssång. HERRE, tänk på David, på allt han fick utstå,
2hur han gav HERREN sin ed, sitt löfte till Jakobs Mäktige:
3"Jag ska inte gå in i mitt hus, inte ligga på min bädd,
4inte unna mina ögon någon sömn eller mina ögonlock någon vila
5förrän jag funnit en plats åt HERREN, en boning åt Jakobs Mäktige."
6Vi hörde det i Efrata, vi upptäckte det i skogsbygden.
7Låt oss gå in i hans boning, låt oss tillbe vid hans fotpall.
8Res dig, HERRE, och kom till din viloplats, du och din makts ark!
9Låt dina präster vara klädda i rättfärdighet och dina trogna få jubla.
10För din tjänare Davids skull, avvisa inte din smorde!
11HERREN har gett David sin ed, en sann ed som han inte tar tillbaka: "En av dina ättlingar ska jag sätta på din tron.
12Om dina barn håller mitt förbund och mitt vittnesbörd som jag ska lära dem, då ska också deras barn sitta på din tron till evig tid."
13Ja, HERREN har utvalt Sion, där vill han ha sin boning:
14"Detta är min viloplats till evig tid. Här ska jag bo, hit längtar jag.
15Sions förråd ska jag rikligt välsigna, dess fattiga ska jag mätta med bröd.
16Dess präster ska jag klä i frälsning och dess trogna ska jubla högt.
17Där ska jag låta ett horn växa upp åt David, jag har berett en lampa åt min smorde.
18Hans fiender ska jag klä i skam, men på honom ska kronan glänsa."