1Sedan kom några fariseer och skriftlärda från Jerusalem fram till Jesus och frågade:
2"Varför bryter dina lärjungar mot de äldstes stadgar? De tvättar inte händerna innan de äter."
3Han svarade dem: "Varför bryter ni själva mot Guds bud för era stadgars skull?
4Gud har sagt: Hedra din far och din mor, och: Den som förbannar sin far eller mor ska straffas med döden.
5Men ni påstår att om någon säger till sin far eller mor: Det du kunde fått som hjälp av mig låter jag i stället bli en tempelgåva,
6då ska han inte hedra sin far eller mor. Ni upphäver Guds ord för era stadgars skull.
7Hycklare! Jesaja profeterade rätt om er:
8Detta folk ärar mig med sina läppar, men deras hjärtan är långt ifrån mig.
9Deras vördnad för mig är meningslös, för lärorna de lär ut är människobud."
10Sedan kallade han till sig folket och sade till dem: "Lyssna och förstå!
11Det som går in i munnen gör inte människan oren. Det är det som kommer ut ur munnen som gör henne oren."
12Lärjungarna gick då fram till honom och sade: "Vet du att fariseerna tog illa upp när de hörde det du sade?"
13Jesus svarade: "Varje planta som min himmelske Far inte har planterat ska ryckas upp med roten.
14Låt dem vara. De är blinda ledare för blinda. Och om en blind leder en blind, så faller båda i gropen."
15Petrus sade då till honom: "Förklara liknelsen för oss."
16Jesus sade: "Förstår ni fortfarande inte?
17Inser ni inte att allt som går in i munnen hamnar i magen och kommer ut på avträdet?
18Men det som går ut ur munnen kommer från hjärtat, och det gör människan oren.
19För från hjärtat kommer onda tankar, mord, äktenskapsbrott, sexuell omoral, stöld, falskt vittnesbörd och hädelser.
20Sådant gör människan oren. Men att äta utan att tvätta händerna gör inte människan oren."
21Jesus lämnade platsen och drog sig undan till området runt Tyrus och Sidon.
22Då kom en kanaaneisk kvinna från den trakten och ropade: "Herre, Davids Son, förbarma dig över mig! Min dotter är svårt besatt."
23Men han svarade henne inte med ett ord. Då gick hans lärjungar fram och bad honom: "Skicka i väg henne! Hon går ju bakom oss och ropar."
24Han svarade: "Jag är inte sänd till andra än de förlorade fåren av Israels hus."
25Men hon kom och föll ner för honom och sade: "Herre, hjälp mig!"
26Han svarade: "Det är inte rätt att ta brödet från barnen och kasta det åt hundarna."
27Hon sade: "Jo, Herre, för också hundarna äter smulorna som faller från deras herrars bord."
28Då svarade Jesus henne: "Kvinna, din tro är stor. Det ska ske för dig som du vill." Och från den stunden var hennes dotter botad.
29Jesus gick därifrån och vandrade längs Galileiska sjön, och sedan gick han upp på berget och satte sig där.
30Mycket folk kom till honom, och de hade med sig lama, blinda, halta, stumma och många andra som de lade ner vid hans fötter, och han botade dem.
31Och folket förundrades när de såg stumma tala, halta bli friska, lama gå och blinda se. Och de prisade Israels Gud.
32Jesus kallade till sig sina lärjungar och sade: "Jag lider med folket. Nu har de varit hos mig i tre dagar, och de har inget att äta. Jag vill inte skicka hem dem hungriga, för de kan bli utmattade på vägen."
33Lärjungarna frågade honom: "Varifrån ska vi här i ödemarken få så mycket bröd att vi kan mätta så många?"
34Jesus sade till dem: "Hur många bröd har ni?" De svarade: "Sju, och några små fiskar."
35Då sade han åt folket att slå sig ner på marken.
36Han tog de sju bröden och fiskarna, tackade Gud, bröt bröden och gav åt lärjungarna, och lärjungarna gav åt folket.
37Alla åt och blev mätta, och man plockade upp bitarna som blivit över, sju korgar fulla.
38De som hade ätit var fyra tusen män, förutom kvinnor och barn.
39Sedan sände han i väg folket, steg i båten och for över till Magadans område.