1En sabbat hände det att Jesus gick genom några sädesfält, och hans lärjungar ryckte av ax som de gnuggade i händerna och åt.
2Men några av fariseerna sade: "Varför gör ni sådant som inte är tillåtet på sabbaten?"
3Jesus svarade dem: "Har ni inte läst vad David gjorde när han och hans män var hungriga?
4Han gick in i Guds hus och tog skådebröden och åt och gav till dem som var med honom. De bröden fick bara prästerna äta."
5Sedan sade han: "Människosonen är sabbatens Herre."
6En annan sabbat gick han in i synagogan och undervisade. Där fanns en man vars högra hand var förtvinad.
7De skriftlärda och fariseerna vaktade noga på Jesus för att se om han skulle bota på sabbaten, för de ville få något att anklaga honom för.
8Men han visste vad de tänkte och sade till mannen med den förtvinade handen: "Stå upp och ställ dig i mitten." Då reste han sig och gick fram.
9Jesus sade till dem: "Jag frågar er: Är det tillåtet att göra gott på sabbaten eller att göra ont? Att rädda liv eller att döda?"
10Han såg sig omkring på dem alla och sade till mannen: "Räck fram din hand." Mannen gjorde så, och hans hand var nu återställd.
11Men de fylldes av vrede och började diskutera med varandra vad de skulle göra med Jesus.
12Vid den tiden gick Jesus upp på berget för att be, och han var hela natten i bön till Gud.
13När det blev dag, kallade han till sig sina lärjungar och valde ut tolv av dem, som han kallade apostlar:
14Simon, som han också gav namnet Petrus, hans bror Andreas, Jakob och Johannes, Filippus och Bartolomeus,
15Matteus och Tomas, Jakob, Alfeus son, och Simon som kallades seloten,
16Judas, Jakobs son, och Judas Iskariot, han som blev förrädare.
17Jesus gick ner tillsammans med dem och stannade på en slätt. Där var en stor skara av hans lärjungar och mycket folk från hela Judeen och Jerusalem och från kusten vid Tyrus och Sidon.
18De hade kommit för att höra honom och bli botade från sina sjukdomar. Även de som plågades av orena andar blev botade.
19Och allt folket försökte röra vid honom, eftersom kraft gick ut från honom och botade alla.
20Jesus lyfte blicken, såg på sina lärjungar och sade: "Saliga är ni som är fattiga, för Guds rike tillhör er.
21Saliga är ni som hungrar nu, för ni ska bli mättade. Saliga är ni som gråter nu, för ni ska få skratta.
22Saliga är ni när människorna hatar er och när de utesluter er och hånar och smutskastar ert namn för Människosonens skull.
23Gläd er på den dagen och hoppa av glädje, för er lön blir stor i himlen. På samma sätt gjorde deras fäder med profeterna.
24Men ve er som är rika! Ni har fått ut er tröst.
25Ve er som är mätta nu! Ni kommer att hungra. Ve er som skrattar nu! Ni kommer att sörja och gråta.
26Ve er när alla människor talar väl om er! För på samma sätt gjorde deras fäder med de falska profeterna.
27Men till er som lyssnar säger jag: Älska era fiender och gör gott mot dem som hatar er.
28Välsigna dem som förbannar er och be för dem som förolämpar er.
29Om någon slår dig på ena kinden, vänd då också andra kinden till. Och om någon tar ifrån dig manteln, så låt honom ta tunikan också.
30Ge åt alla som ber dig, och om någon tar det som är ditt, så kräv det inte tillbaka.
31Så som ni vill att människorna ska göra mot er, så ska ni göra mot dem.
32Om ni älskar dem som älskar er, ska ni ha tack för det? Även syndare älskar dem som visar dem kärlek.
33Och om ni gör gott mot dem som gör gott mot er, ska ni ha tack för det? Även syndare gör samma sak.
34Och om ni lånar ut till dem som ni hoppas ska ge tillbaka, ska ni ha tack för det? Även syndare lånar ut till syndare för att få lika tillbaka.
35Nej, älska era fiender och gör gott och låna ut utan att hoppas få något igen. Då ska er lön bli stor, och ni ska bli den Högstes barn, för han är god mot de otacksamma och onda.
36Var barmhärtiga, så som er Far är barmhärtig.
37Döm inte, så blir ni inte dömda. Fördöm inte, så blir ni inte fördömda. Förlåt, så blir ni förlåtna.
38Ge, så ska ni få. Ett gott mått, packat, skakat och rågat, ska ni få i er famn. Med det mått som ni mäter med ska det mätas upp åt er."
39Han gav dem också en liknelse: "En blind kan väl inte leda en blind? Faller inte båda i gropen?
40En lärjunge står inte över sin lärare. Men när han är fullärd blir han som sin lärare.
41Varför ser du flisan i din broders öga, men märker inte bjälken i ditt eget öga?
42Hur kan du säga till din broder: Broder, låt mig ta bort flisan ur ditt öga, när du inte ser bjälken i ditt eget öga? Hycklare, ta först bort bjälken ur ditt eget öga. Då ser du klart nog att ta bort flisan ur din broders öga.
43Inget gott träd ger dålig frukt, och inget dåligt träd ger god frukt.
44Varje träd känns igen på sin frukt. Man plockar väl inte fikon från tistlar eller vindruvor från törnbuskar?
45En god människa bär fram det som är gott ur sitt hjärtas goda förråd, och en ond människa bär fram det som är ont ur sitt hjärtas onda förråd. Vad hjärtat är fullt av, det talar munnen.
46Varför kallar ni mig ’Herre, Herre’ när ni inte gör vad jag säger?
47Den som kommer till mig och hör mina ord och handlar efter dem — jag ska visa er vem han liknar.
48Han liknar en man som byggde ett hus och grävde djupt och lade grunden på klippan. När översvämningen kom vräkte sig floden mot huset, men den kunde inte rubba det eftersom det var välbyggt.
49Men den som hör och inte handlar liknar en man som byggde ett hus på marken, utan grund. Floden vräkte sig mot huset och det rasade genast, och förödelsen blev stor för det huset."