1En bön av profeten Habackuk, till shigjonót.
2HERRE, jag har hört budskapet om dig och jag bävar. HERRE, ge liv åt ditt verk i våra dagar, låt det bli känt i vår tid. Tänk i din vrede på att förbarma dig.
3Gud kommer från Teman, den Helige från berget Paran. Sela Hans härlighet täcker himlen, hans lov fyller jorden.
4Hans glans är som ljuset, strålar går ut från hans hand, där är hans styrka dold.
5Framför honom går pest, och brinnande feber följer i hans spår.
6Han träder fram och jorden skakar, folken bävar för hans blick. Urgamla berg splittras, eviga höjder sjunker ner. Hans vägar är eviga.
7Jag ser Kushans hyddor i nöd, tältdukarna i Midjans land darrar.
8Vredgas HERREN på floderna? Brinner din vrede mot strömmarna eller din harm mot havet, när du far fram med dina hästar, med dina segervagnar?
9Blottad och bar är din båge, som edsvurna pilar är ditt ord. Sela Du låter floder klyva jorden.
10Bergen ser dig och bävar, störtregn forsar ner, djupet höjer sin röst, det lyfter sina händer mot höjden.
11Sol och måne står still i sin boning vid skenet av dina pilar som flyger, vid glansen av ditt blixtrande spjut.
12I raseri går du fram över jorden, i vrede trampar du ner hednafolken.
13Du drar ut för att frälsa ditt folk, för att frälsa din smorde. Du krossar taket på den gudlöses hus, du bryter ner det från tinnarna till grunden. Sela
14Med hans egna spjut genomborrar du huvudet på hans krigare, när de stormar fram för att fördriva mig. Deras glädje är att sluka den svage i hemlighet.
15Du far fram med dina hästar genom havet, genom väldiga vattens svall.
16Jag hör det och darrar i mitt innersta, vid dånet skälver mina läppar. Röta tränger in i benen i min kropp. Jag darrar där jag står, för jag måste stilla vänta på olyckans dag, att den drabbar det folk som angriper oss.
17Fikonträdet blomstrar inte mer, och vinstocken ger ingen skörd. Olivträdets frukt slår fel, och fälten ger ingen föda. Fåren rycks bort ur fållorna, och ingen boskap finns i stallen.
18Men jag vill jubla i HERREN och glädja mig i min frälsnings Gud.
19Herren Gud är min styrka. Han gör mina fötter som hjortens och låter mig gå fram över mina höjder. För sångmästaren, med mitt strängaspel.