1 HERRENS ord kom till mig:
2”Människobarn, stäm upp en sorgesång över Tyrus.
3Säg till Tyrus: Du som bor vid havets portar och driver handel med folken i många kustländer, så säger Herren GUD: O Tyrus, du säger: Jag är den fullkomliga skönheten.
4Dina gränser är mitt i havet, de som byggde dig gjorde din skönhet fullkomlig.
5Av cypress från Senir gjorde de allt ditt träarbete. De hämtade en ceder från Libanon för att göra en mast åt dig.
6Av ekar från Bashan gjorde de dina åror. De prydde ditt däck med elfenben, inlagt i ädelt trä från kitteernas öländer.
7Seglet av fint broderat linne från Egypten hade du som ditt baner. Mörkblått och purpurrött tyg från Elishas öländer hade du till soltält.
8Sidons och Arvads invånare var roddare åt dig. De vise, som du hade hos dig, Tyrus, dem tog du till sjömän.
9Gebals äldste och dess vise tjänade dig med att täta dina fogar. Havets alla fartyg med sina besättningar tjänade dig vid din byteshandel.
10Perser, ludeer och puteer var soldater i din här, ditt krigsfolk. Sköldar och hjälmar hängde de på dig, och dessa gav dig glans.
11Arvads söner och din här stod runt omkring på dina murar, och män från Gammad var i dina torn. Sina stora sköldar hängde de upp runt om på dina murar, de gjorde din skönhet fullkomlig.
12Tarshish var din handelspartner, för du var rik på allt. Du fick silver, järn, tenn och bly i utbyte mot dina varor.
13Grekland, Tubal och Meshek handlade med dig. Slavar och kopparkärl gav de dig i utbyte.
14Arbetshästar, stridshästar och mulåsnor fick du som betalning från Togarmas land.
15Dedans söner handlade med dig, ja, många kustländer var dina kunder. Elfenben och ebenholts förde de till dig som betalning.
16Aram var din handelspartner, för du var rik på konstarbeten. Rubiner, purpurrött tyg, broderade vävnader och fint linne, koraller och rubiner gav de dig som betalning.
17Juda och Israels land handlade med dig. Vete från Minnit, bakverk och honung, olja och balsam gav de dig i utbyte för dina varor.
18Damaskus var din handelspartner, för du var rik på konstarbeten och allt slags gods. De kom med vin från Helbon och med ull från Sahar.
19Dan och Javan gav dig tvinnad tråd som betalning. De gav konstsmitt järn, kassia och kalmus i utbyte mot dina varor.
20Dedan handlade med dig med sadeltäcken att rida på.
21Araberna och Kedars alla furstar tjänade dig med sin handel, med lamm och baggar och bockar drev de handel hos dig.
22Sabas och Raamas köpmän gjorde affärer med dig. Kryddor av bästa slag och alla slags ädla stenar och guld gav de dig som betalning.
23Harran, Kanne och Eden, Sabas köpmän, Assur och Kilmad drev handel med dig.
24De gjorde affärer hos dig med vackra kläder, med mörkblå brokigt vävda mantlar, med brokiga täcken, med välslagna, starka rep på din marknad.
25Fartyg från Tarshish for i väg med dina bytesvaror. Så fylldes du med gods och blev mycket ärad, där du låg mitt i havet.
26Ut på vida vattnen förde de dig, dina roddare. Då kom östanvinden och krossade dig, där du låg mitt i havet.
27Ditt gods, dina varor och din handel, dina sjömän och styrmän, de som lagade dina fogar och de som drev din handel, allt krigsfolk som fanns hos dig och allt manskap hos dig, ska sjunka ner i havets djup den dag du faller.
28När dina sjömän höjer sorgerop bävar kustländerna.
29Alla som ror med åror lämnar sina skepp. Sjömän och alla som far på havet stannar i land.
30De ropar högt över dig och klagar bittert, de strör stoft på sina huvuden och rullar sig i aska.
31De rakar sig skalliga för din skull och klär sig i säcktyg, de gråter över dig i bitter sorg, under bitter klagan.
32Med jämmer stämmer de upp en sorgesång över dig, klagande sjunger de om dig: Vem är som Tyrus, som bringats till tystnad mitt ute i havet?
33När dina handelsvaror sattes i land från havet mättade du många folk. Med din mängd av gods och bytesvaror gjorde du jordens kungar rika.
34Men nu, när du förlist och försvunnit från havet ner i vattnets djup, har dina bytesvaror och allt ditt manskap sjunkit med dig.
35Kustländernas alla invånare häpnar över dig, deras kungar står rysande med förfäran i sina ansikten.
36Köpmännen ute bland folken visslar hånfullt åt dig. Du har fått ett fasansfullt slut, du ska inte mer finnas till.”