Exodus 8— SFB

¹Därefter sade HERREN till Mose: ”Gå till farao och säg till honom: Så säger HERREN: Släpp mitt folk, så att de kan hålla gudstjänst åt mig!

²Men om du vägrar att släppa dem, ska jag plåga hela ditt land med grodor.

³Nilen ska vimla av grodor. De ska stiga upp och komma in i ditt hus, in i ditt sovrum och upp i din säng, in i dina tjänares hus och bland ditt folk och i dina bakugnar och baktråg.

⁴Ja, på dig själv och ditt folk och alla dina tjänare ska grodorna hoppa upp.”

⁵HERREN sade också till Mose: ”Säg till Aron: Räck ut handen med din stav över strömmarna, kanalerna och sjöarna och låt grodor stiga upp över Egyptens land.”

⁶Då räckte Aron ut handen över Egyptens vatten, och det kom upp grodor som täckte landet.

⁷Men spåmännen gjorde samma tecken genom sina magiska konster och lät grodor stiga upp över Egyptens land.

⁸Då kallade farao till sig Mose och Aron och sade: ”Be till HERREN att han tar bort grodorna från mig och mitt folk. Då ska jag släppa folket, så att de kan offra till HERREN.”

⁹Mose sade till farao: ”Du ska få äran att bestämma när jag ska be för dig och dina tjänare och ditt folk, så att grodorna försvinner från dig och dina hus och bara finns kvar i Nilen.”

¹⁰Han svarade: ”I morgon.” Då sade Mose: ”Det ska bli som du har sagt, så att du förstår att ingen är som HERREN vår Gud.

¹¹Grodorna ska försvinna från dig och dina hus, från dina tjänare och ditt folk och bara finnas kvar i Nilen.”

¹²Därefter gick Mose och Aron ut från farao. Och Mose ropade till HERREN om hjälp mot grodorna som han låtit komma över farao.

¹³HERREN gjorde så som Mose hade begärt. Grodorna dog och försvann från husen, gårdarna och fälten.

¹⁴Man samlade ihop dem i hög på hög, och landet fylldes av stank.

¹⁵Men när farao såg att han fått lindring, förhärdade han sitt hjärta och lyssnade inte på dem, precis som HERREN hade sagt.

¹⁶Sedan sade HERREN till Mose: ”Säg till Aron: Räck ut din stav och slå stoftet på marken. Över hela Egyptens land ska då stoftet förvandlas till mygg.”

¹⁷De gjorde så. Aron räckte ut sin hand med staven och slog i stoftet på marken, och det kom mygg på människor och boskap. Av allt stoft på marken blev det mygg i hela Egypten.

¹⁸Spåmännen tänkte då göra samma tecken genom sina magiska konster. De försökte få fram mygg, men de kunde inte. Och myggen kom på människor och boskap.

¹⁹Då sade spåmännen till farao: ”Det är Guds finger!” Men faraos hjärta förblev hårt och han lyssnade inte på dem, precis som HERREN hade sagt.

²⁰HERREN sade till Mose: ”Träd fram inför farao tidigt på morgonen när han går ut till vattnet och säg till honom: Så säger HERREN: Släpp mitt folk, så att de kan hålla gudstjänst åt mig!

²¹Om du inte släpper mitt folk ska jag sända flugsvärmar över dig och dina tjänare, ditt folk och dina hus. Egyptiernas hus ska fylls av flugsvärmar, och även marken som de står på.

²²Men den dagen ska jag göra ett undantag för landet Goshen där mitt folk bor. Det ska inte finnas några flugsvärmar där, för att du ska inse att jag, HERREN, är här i landet.

²³Jag ska göra skillnad mellan mitt folk och ditt. I morgon ska detta tecken inträffa.”

²⁴Och HERREN gjorde så. Stora flugsvärmar kom in i faraos och hans tjänares hus, och överallt i Egypten härjades landet av flugsvärmarna.

²⁵Då kallade farao till sig Mose och Aron och sade: ”Gå och offra åt er Gud här i landet!”

²⁶Men Mose svarade: ”Det skulle inte vara rätt att göra så, för vi offrar sådant åt HERREN vår Gud som är avskyvärt för egyptierna. Om vi skulle offra sådant som egyptierna avskyr inför deras ögon skulle de säkert stena oss.

²⁷Vi vill gå tre dagsresor ut i öknen och offra åt HERREN vår Gud, så som han befaller oss.”

²⁸Då sade farao: ”Jag släpper er så att ni kan offra åt HERREN er Gud i öknen. Gå bara inte för långt bort. Be för mig!”

²⁹Mose svarade: ”Ja, när jag kommer ut från dig ska jag be till HERREN, att flugsvärmarna i morgon viker bort från farao, hans tjänare och hans folk. Men farao bör inte bedra oss igen och vägra släppa folket så att de kan offra åt HERREN.”

³⁰Mose gick ut från farao och bad till HERREN,

³¹och HERREN gjorde som Mose hade begärt. Han tog bort flugsvärmarna från farao, hans tjänare och hans folk, så att inte en enda fluga fanns kvar.

³²Men farao förhärdade sitt hjärta den gången också och släppte inte folket.