1På den dag då den tredje månaden började efter Israels barns uttåg ur Egyptens land kom de till Sinai öken.
2De bröt nämligen upp från Refidim och kom till Sinai öken och slog läger i öknen. Israel slog läger där mitt emot berget,
3och Mose steg upp till Gud. Då ropade HERREN till honom uppifrån berget: ”Så ska du säga till Jakobs hus, så ska du förkunna för Israels barn:
4Ni har själva sett vad jag har gjort med egyptierna och hur jag har burit er på örnvingar och fört er till mig.
5Om ni nu hör min röst och håller mitt förbund, ska ni av alla folk vara min dyrbara egendom, för hela jorden är min.
6Ni ska för mig vara ett rike av präster och ett heligt folk. Detta är vad du ska tala till Israels barn.”
7När Mose återvände kallade han samman de äldste bland folket och lade fram för dem allt som HERREN hade befallt honom.
8Allt folket svarade med en mun: ”Allt som HERREN har sagt vill vi göra.” Mose gick då tillbaka till HERREN med folkets svar.
9Och HERREN sade till Mose: ”Se, jag ska komma till dig i ett tjockt moln, för att folket ska höra när jag talar med dig och sedan för alltid tro på dig.” Mose framförde folkets svar till HERREN.
10Då sade HERREN till Mose: ”Gå till folket och helga dem i dag och i morgon och låt dem tvätta sina kläder.
11De ska hålla sig beredda till i övermorgon, för då ska HERREN stiga ner på Sinai berg inför allt folkets ögon.
12Du ska märka ut en gräns för folket runt omkring berget och säga: Akta er för att stiga upp på berget eller komma nära dess fot. Var och en som kommer nära berget ska straffas med döden.
13Men ingen hand får röra vid honom, utan han ska stenas eller skjutas. Det gäller både djur och människor: de får inte leva. När jubelhornet ljuder med utdragen ton, då får de komma upp på berget.”
14Mose gick ner från berget till folket. Han helgade dem och de tvättade sina kläder.
15Och han sade till folket: ”Håll er beredda till i övermorgon. Ingen får komma nära någon kvinna.”
16På tredje dagen, när det hade blivit morgon, började det dundra och blixtra. Ett tjockt moln lade sig över berget och ett mycket starkt basunljud hördes. Allt folket i lägret bävade.
17Men Mose förde ut folket ur lägret för att möta Gud, och de ställde sig nedanför berget.
18Hela Sinai berg täcktes av rök, för HERREN hade stigit ner på berget i eld. Rök steg upp därifrån som röken från en smältugn, och hela berget skakade våldsamt.
19Basunljudet blev starkare och starkare. Mose talade och Gud svarade honom med hög röst.
20Och HERREN steg ner på Sinai berg, på toppen av berget, och HERREN kallade Mose upp till bergets topp. Då gick Mose dit upp.
21Och HERREN sade till Mose: ”Gå ner och varna folket så att de inte tränger sig fram till HERREN för att se, för då kommer många av dem att falla ner döda.
22Även prästerna som får komma inför HERREN ska helga sig, så att inte HERRENS vrede bryter ut mot dem.”
23Mose svarade HERREN: ”Folket kan inte stiga upp på Sinai berg, för du har själv varnat oss och sagt att jag skulle märka ut en gräns omkring berget och helga det.”
24Då sade HERREN till honom: ”Gå ner och kom sedan upp igen, och ha då Aron med dig. Men prästerna och folket får inte tränga sig fram för att stiga upp till HERREN, så att inte HERRENS vrede bryter ut mot dem.”
25Mose gick då ner till folket och sade detta till dem.