1Detta är namnen på Israels söner. De kom till Egypten tillsammans med Jakob, var och en med sitt hus:
2Ruben, Simeon, Levi, Juda,
3Isaskar, Sebulon, Benjamin,
4Dan, Naftali, Gad och Asher.
5De som härstammade från Jakob var sammanlagt sjuttio personer. Josef var redan i Egypten.
6Sedan dog han och alla hans bröder, hela den generationen.
7Men Israels barn var fruktsamma och blev fler, de förökade sig och blev mycket talrika så att landet blev uppfyllt av dem.
8Och det kom en ny kung i Egypten, en som inte kände till Josef.
9Han sade till sitt folk: ”Se, Israels barns folk har blivit för stort och mäktigt för oss.
10Nu ska vi gå klokt till väga med dem. Annars kanske de förökar sig ännu mer, och om det blir krig kan de gå samman med våra fiender och föra krig mot oss och sedan ge sig av från landet.”
11Därför satte man arbetsledare över dem och plågade dem med tvångsarbete. De byggde förrådsstäderna Pitom och Raamses åt farao.
12Men ju mer man plågade dem, desto mer förökade de sig och desto mer spred de ut sig, så att man kände fruktan för Israels barn.
13Egyptierna tvingade israeliterna att arbeta som slavar.
14De gjorde livet svårt för dem genom hårt arbete med murbruk och tegel och med allt arbete på fälten, med alla slags arbeten som de tvingade dem att utföra.
15Kungen av Egypten talade med dem som förlöste de hebreiska kvinnorna. En av dem hette Shifra och den andra Pua,
16och han sade: ”Se efter vad de hebreiska kvinnorna föder när ni förlöser dem: Om det är en son så döda honom, om det är en dotter så låt henne leva.”
17Men barnmorskorna fruktade Gud och gjorde inte som den egyptiske kungen hade befallt dem utan lät barnen leva.
18Då kallade kungen till sig barnmorskorna och sade till dem: ”Varför har ni gjort så här och låtit barnen leva?”
19Barnmorskorna svarade farao: ”Hebreiska kvinnor är inte som egyptiska. De är livskraftiga, de har fött innan barnmorskan kommer till dem.”
20Och Gud lät det gå väl för barnmorskorna, och folket förökades och blev mycket talrikt.
21Eftersom barnmorskorna fruktade Gud gav han dem egna familjer.
22Då befallde farao allt sitt folk: ”Alla nyfödda pojkar ska ni kasta i Nilen, men alla flickor ska ni låta leva.”