1Hör dessa ord som jag tar upp som en sorgesång över er, ni av Israels hus:
2”Fallen är hon och reser inte sig mer, jungfrun Israel! Hon ligger övergiven på sin mark. Ingen finns som hjälper henne upp.”
3För så säger Herren GUD: Den stad där tusen brukade dra ut ska ha hundra kvar, och den där hundra brukade dra ut ska ha tio kvar för Israels hus.
4Så säger HERREN till Israels hus: Sök mig så ska ni leva.
5Men sök inte Betel, gå inte till Gilgal och dra inte bort till Beer-Sheba, för Gilgal ska föras bort i fångenskap och av Betel ska inget bli kvar.
6Sök HERREN så ska ni leva. Annars ska han drabba Josefs hus likt en eld som förtär, och ingen kan släcka den så att Betel räddas.
7Ni förvandlar rätten till malört och slår rättfärdigheten till marken.
8Han som har gjort Sjustjärnorna och Orion, han som förvandlar det djupa mörkret till morgon och gör dagen mörk som natten, han som kallar på havets vatten och öser ut det över jorden — HERREN är hans namn.
9Han låter fördärv blixtra över starka fästen, fördärv drabba befästa borgar.
10De hatar den som försvarar det rätta i porten och avskyr den som talar sanning.
11Hör därför, ni som trampar på den fattige och tar ifrån honom hans säd som skatt: Ni bygger hus av huggen sten men ska inte bo i dem, ni planterar ljuvliga vingårdar men ska inte dricka deras vin,
12för jag vet att era brott är många och era synder talrika, ni som förtrycker den rättfärdige och tar mutor och hindrar de fattiga att få rätt i porten.
13Därför tiger den förståndige i denna tid, för det är en ond tid.
14Sök det goda och inte det onda, så att ni får leva. Då ska HERREN Gud Sebaot vara med er, så som ni säger att han är.
15Hata det onda och älska det goda och låt rätten härska i porten. Kanske ska HERREN Gud Sebaot vara nådig mot dem som är kvar av Josef.
16Därför säger HERREN Gud Sebaot, Herren: På alla torg ska man höra klagan, på alla gator ska man säga: ”Oj, oj!” Bonden ska man mana till sorg, och dem som kan sjunga sorgesång till klagan.
17I alla vingårdar ska man höra klagan, för jag ska gå fram mitt ibland er, säger HERREN.
18Ve dem som längtar efter HERRENS dag! Varför längtar ni efter den? Herrens dag är mörker och inte ljus.
19Det blir som när man flyr för ett lejon men möter en björn, och som när man kommer hem och stöder handen mot väggen och blir biten av en orm.
20Ja, HERRENS dag är mörker och inte ljus, becksvart utan en strimma av ljus.
21Jag hatar era fester, jag föraktar dem, jag tål inte era högtider.
22För även om ni offrar både brännoffer och matoffer åt mig har jag ingen glädje i dem, jag vill inte se era gemenskapsoffer av gödkalvar.
23Ta bort dina sångers buller ifrån mig, jag vill inte höra ditt strängaspel.
24Men låt rätten flöda fram som vatten och rättfärdigheten som en ständigt rinnande ström.
25Var det åt mig ni frambar slaktoffer och matoffer under de fyrtio åren i öknen, ni av Israels hus?
26Ni bar Sickut, er kung, och Kijjun, er guds stjärna, era gudabilder som ni gjort åt er.
27Men jag ska föra er i fångenskap bortom Damaskus, säger han vars namn är HERREN Gud Sebaot.