1I min förra skrift, käre Teofilus, skrev jag om allt som Jesus gjorde och lärde
2fram till den dag han togs upp till himlen, efter att ha gett sina befallningar genom den helige Ande till de apostlar som han hade utvalt.
3Han visade sig för dem efter sitt lidande och gav dem många bevis på att han levde, när han under fyrtio dagar lät dem se honom och talade med dem om Guds rike.
4Vid en måltid med apostlarna befallde han dem: "Lämna inte Jerusalem utan vänta på vad Fadern har lovat, det ni har hört av mig.
5Johannes döpte med vatten, men ni ska om några dagar bli döpta i den helige Ande."
6När de nu var samlade frågade de honom: "Herre, är tiden nu inne då du ska återupprätta riket åt Israel?"
7Han svarade dem: "Det är inte er sak att veta vilka tider eller stunder som Fadern i sin makt har bestämt.
8Men när den helige Ande kommer över er, ska ni få kraft och bli mina vittnen i Jerusalem, i hela Judeen och Samarien och ända till jordens yttersta gräns."
9När han hade sagt detta såg de hur han lyftes upp, och ett moln tog honom ur deras åsyn.
10Medan de såg mot himlen dit han steg upp, stod plötsligt två män i vita kläder hos dem.
11De sade: "Galileer, varför står ni och ser mot himlen? Denne Jesus som togs upp från er till himlen, han ska komma tillbaka på samma sätt som ni såg honom stiga upp till himlen."
12Då vände de tillbaka till Jerusalem från berget, som kallas Olivberget och ligger nära staden, en sabbatsväg därifrån.
13När de kom dit gick de upp till den sal på övervåningen där de brukade vara: Petrus, Johannes, Jakob, Andreas, Filippus, Tomas, Bartolomeus, Matteus, Jakob, Alfeus son, Simon seloten och Judas, Jakobs son.
14Alla dessa höll enigt ut i bön tillsammans med några kvinnor, Jesu mor Maria och hans bröder.
15En av de dagarna reste sig Petrus bland bröderna — omkring 120 personer var då samlade — och sade:
16"Bröder! Skriftens ord måste uppfyllas, det som den helige Ande genom Davids mun hade förutsagt om Judas, han som blev vägvisare åt dem som grep Jesus.
17Han räknades som en av oss och hade fått del i samma tjänst.
18För pengarna som han fick för sitt brott köpte han en åker, och han föll framstupa så att buken brast och alla hans inälvor rann ut.
19Det blev känt för alla som bodde i Jerusalem, och åkern kallas på deras språk Akeldamak, Blodsåkern.
20I Psaltaren står det skrivet: Hans gård ska bli öde, ingen ska bo där, och: En annan ska ta över hans ämbete.
21Därför måste en av de män som har varit med oss under hela den tid då Herren Jesus gick in och gick ut ibland oss,
22från det att han döptes av Johannes till den dag han togs upp ifrån oss, en av dem måste vara ett vittne om hans uppståndelse tillsammans med oss."
23Man förde fram två: Josef Barsabbas, även kallad Justus, och Mattias.
24Och de bad: "Herre, du känner allas hjärtan. Visa vem av dessa två du har utvalt
25till att få den apostlatjänst som Judas övergav för att gå till den plats som var hans."
26Därefter kastade de lott mellan dem. Lotten föll på Mattias, och han räknades sedan som apostel tillsammans med de elva.