1Lägg därför bort all slags ondska, falskhet, hyckleri, avund och förtal.
2Längta som nyfödda barn efter den rena andliga mjölken så att ni genom den växer upp till frälsning,
3när ni nu har smakat att Herren är god.
4Kom till honom, den levande stenen, förkastad av människor men utvald och dyrbar inför Gud.
5Och låt er själva som levande stenar byggas upp till ett andligt hus, ett heligt prästerskap som ska bära fram andliga offer som Gud tar emot med glädje genom Jesus Kristus.
6Det står ju i Skriften: Se, jag lägger i Sion en utvald, dyrbar hörnsten, och den som tror på den ska aldrig komma på skam.
7För er som tror är den alltså dyrbar, men för dem som inte tror har stenen som husbyggarna förkastade blivit en hörnsten,
8en stötesten och en klippa till fall. De stöter emot den därför att de inte lyder ordet. Så var det också bestämt om dem.
9Men ni är ett utvalt släkte, ett kungligt prästerskap, ett heligt folk, ett Guds eget folk för att förkunna hans härliga gärningar, han som har kallat er från mörkret till sitt underbara ljus.
10Ni som förr inte var ett folk är nu Guds folk, ni som inte hade fått barmhärtighet har nu fått barmhärtighet.
11Mina älskade, jag uppmanar er som främlingar och gäster att hålla er borta från de köttsliga begären som för krig mot själen.
12Uppför er väl bland hedningarna, så att de som anklagar er för att vara onda ser era goda gärningar och prisar Gud den dag han besöker dem.
13Underordna er alla mänskliga myndigheter för Herrens skull, både kejsaren som högste härskare
14och ståthållarna, som är sända av honom för att straffa dem som gör det onda och hedra dem som gör det goda.
15Det är Guds vilja att ni genom att göra gott ska tysta munnen på oförståndiga och okunniga människor.
16Ni är fria, men använd inte friheten som täckmantel för det onda utan för att tjäna Gud.
17Visa aktning för alla, älska era trossyskon, vörda Gud och ära kejsaren.
18Ni slavar, underordna er era herrar och visa dem all respekt, inte bara de goda och milda utan även de hårda.
19Det är en nåd när någon är medveten om Gud och därför håller ut när han får lida oskyldigt.
20Vad är det värt för beröm om ni står ut med straff när ni syndar? Men om ni står ut med att lida när ni gör det goda, då är det en nåd inför Gud.
21Till detta är ni kallade. Kristus led i ert ställe och efterlämnade ett exempel åt er, för att ni ska följa i hans fotspår.
22Han hade inte begått någon synd, och inget svek fanns i hans mun.
23När han blev hånad svarade han inte med hån, när han fick lida svarade han inte med hot, utan han överlämnade sin sak åt honom som dömer rättvist.
24Han bar våra synder i sin kropp upp på korsets trä, för att vi skulle dö bort från synderna och leva för rättfärdigheten. Genom hans sår är ni helade.
25Ni var som vilsna får, men nu har ni vänt om till era själars herde och vårdare.