Romans 7
1 Vet ni inte, bröder – för jag talar till dem som känner lagen – att lagen råder över människan så länge hon lever?
2 För en gift kvinna är genom lag bunden vid sin man så länge han lever. Men om mannen dör blir hon fri från lagen som band henne vid mannen.
3 Alltså, om hon ger sig åt en annan man så länge hennes man lever, ska hon kallas en äktenskapsbryterska. Men om mannen dör är hon fri från lagen och är inte någon äktenskapsbryterska om hon blir en annan mans hustru.
4 Så har också ni, mina bröder, genom Kristi kropp dödats från lagen, för att ni ska tillhöra en annan, honom som är uppstånden från de döda, för att vi ska bära frukt åt Gud.
5 För när vi var i köttet var de syndiga begären, som väcktes genom lagen, verksamma i våra lemmar till att bära frukt åt döden.
6 Men nu är vi befriade från lagen, döda från det som höll oss fångna, så att vi tjänar på ett nytt sätt i anden, och inte på ett gammalt sätt efter bokstaven.
7 Vad ska vi då säga? Är lagen synd? Nej, inte alls! Men synden skulle jag inte ha känt till, om inte genom lagen. För jag hade inte vetat vad begäret var om inte lagen hade sagt: Du ska inte ha begär.
8 Men synden grep tillfället och väckte genom budordet alla slags begär i mig. För utan lag är synden död.
9 Och jag levde en gång utan lag, men när budordet kom fick synden liv,
10 och jag dog. Och jag fann att budordet som var till liv, blev till död.
11 För synden grep tillfället och bedrog mig genom budordet och dödade mig genom det.
12 Alltså är lagen visserligen helig, och budordet heligt och rättfärdigt och gott.
13 Har då det som är gott blivit min död? Nej, inte alls! Men synden har blivit det, för att den skulle visa sig vara synd. Den vållade min död genom det som är gott, för att synden genom budordet skulle bli syndig utan gräns.
14 För vi vet att lagen är andlig, men jag är köttslig, såld under synden.
15 För jag kan inte fatta att jag handlar som jag gör, för det jag vill, det gör jag inte, men det jag hatar, det gör jag.
16 Men om jag gör det jag inte vill, samtycker jag till att lagen är god.
17 Men då är det inte längre jag som gör det, utan synden som bor i mig.
18 För jag vet att i mig, det vill säga i mitt kött, bor inte något gott. Viljan finns hos mig, men att göra det goda förmår jag inte.
19 För det goda som jag vill, gör jag inte, men det onda som jag inte vill, det gör jag.
20 Men om jag nu gör det jag inte vill, så är det inte längre jag som gör det, utan synden som bor i mig.
21 Jag finner alltså den lagen hos mig, som vill göra det goda, att det onda finns hos mig.
22 För jag gläder mig över Guds lag till den inre människan,
23 men jag ser i mina lemmar en annan lag, som ligger i strid mot den lag som är i mitt sinne och gör mig till fånge under syndens lag som är i mina lemmar.
24 Jag arma människa! Vem ska befria mig från denna dödens kropp?
25 Jag tackar Gud genom Jesus Kristus, vår Herre! Så tjänar jag nu själv med mitt sinne Guds lag, men med köttet tjänar jag syndens lag.