Romans 2
1 Därför är du utan ursäkt, du människa, vem du än är som dömer. För genom att du dömer en annan fördömer du dig själv, eftersom du som dömer handlar på samma sätt.
2 Och vi vet att Guds dom är enligt sanningen mot dem som handlar så.
3 Men menar du detta att du ska kunna fly undan Guds dom, du människa som dömer dem som handlar så och själv gör på samma sätt?
4 Eller föraktar du att han är så rik på godhet och fördragsamhet och tålamod, utan att förstå att det är Guds godhet som leder dig till omvändelse?
5 Men genom din hårdhet och ditt obotfärdiga hjärta samlar du på dig själv vrede till vredens dag, när Guds rättvisa dom uppenbaras,
6 han som ska ge åt var och en efter hans gärningar.
7 Evigt liv med rätta åt dem som med uthållighet gör det goda och söker efter härlighet och ära och oförgänglighet,
8 men över dem som är stridslystna och inte lyder sanningen, utan lyder orättfärdigheten, kommer ilska och vrede,
9 nöd och ångest över varje människosjäl som gör det som är ont, juden först men också hedningen.
10 Men härlighet, ära och frid åt var och en som gör det goda, juden först men också hedningen.
11 För Gud gör inte skillnad på människor.
12 För alla de som utan lag har syndat ska också utan lag gå förlorade, och alla de som under lagen har syndat ska bli dömda av lagen.
13 För de som hör lagen är inte rättfärdiga inför Gud, utan de som gör lagen ska bli rättfärdiga.
14 För när hedningarna som inte har lagen, av naturen gör vad lagen säger, då är de sin egen lag trots att de inte har lagen.
15 De visar att det som lagen kräver är skrivet i deras hjärtan. Om det vittnar också deras samveten och deras tankar, som sinsemellan anklagar eller också försvarar dem,
16 på den dagen när Gud ska döma det som är fördolt hos människorna genom Jesus Kristus, enligt mitt evangelium.
17 Se, du kallas en jude och förlitar dig på lagen och berömmer dig av Gud,
18 och känner hans vilja och kan avgöra vad som är bäst, du som är undervisad i lagen.
19 Du tror dig vara en vägledare för dem som är blinda, ett ljus för dem som är i mörker,
20 en uppfostrare för dem som är utan förnuft, en lärare för dem som är på barnstadiet, du som har kunskapen och sanningen formulerad i lagen.
21 Men du som lär andra, lär du inte dig själv? Du som predikar att man inte ska stjäla, stjäl du?
22 Du som säger att man inte ska göra hor, gör du själv hor? Du som avskyr avgudarna, begår du tempelrån?
23 Du som berömmer dig av lagen, vanärar du Gud genom att bryta mot lagen?
24 För såsom det står skrivet: För er skull smädas Guds namn bland hedningarna.
25 För omskärelsen är visserligen till nytta om du håller lagen, men om du bryter mot lagen, så har din omskärelse blivit som om du var oomskuren.
26 Om nu den oomskurne håller lagens rättfärdiga krav, ska då inte den oomskurne räknas som omskuren?
27 Och ska inte han som av naturen är oomskuren och fullgör lagen, döma dig, som med bokstav och omskärelse bryter mot lagen?
28 Jude är man ju inte till det yttre, inte heller är det omskärelse som sker utvärtes på köttet.
29 Utan jude är den som är det i sitt inre, och hjärtats omskärelse sker genom anden och inte genom bokstaven. En sådan får sitt beröm inte av människor utan av Gud.