Revelation 12
1 Och ett stort tecken visade sig i himlen: en kvinna klädd i solen och med månen under sina fötter och en krona av tolv stjärnor på sitt huvud,
2 och hon är havande. Hon ropar i födslosmärta och barnsnöd.
3 Och ett annat tecken visade sig i himlen, och se, en stor röd drake som hade sju huvuden och tio horn, och på sina huvuden sju kronor.
4 Och hans stjärt drog med sig tredjedelen av himlens stjärnor och kastade ner dem på jorden. Och draken stod framför kvinnan som skulle föda, för att sluka hennes barn, så snart hon hade fött det.
5 Och hon födde ett barn, en son, som ska regera över alla folk med järnspira. Och hennes barn blev uppryckt till Gud och hans tron.
6 Och kvinnan flydde ut i öknen, där hon har en plats som blivit beredd av Gud, för att hon där skulle förses med föda under 1 260 dagar.
7 Och det blev en strid i himlen: Mikael och hans änglar stred mot draken, och draken och hans änglar stred.
8 Men de vann inte och deras plats fanns inte mer i himlen.
9 Och den store draken blev utkastad, den gamle ormen, som kallas Djävul och Satan, han som bedrar hela världen. Han blev nedkastad på jorden, och hans änglar blev också nedkastade med honom.
10 Och jag hörde en stark röst i himlen, som sa: Nu har frälsningen och kraften och riket blivit vår Guds och makten hans Smordes. För våra bröders åklagare är nedkastad, han som dag och natt anklagade dem inför vår Gud.
11 Och de övervann honom genom Lammets blod och genom sitt vittnesbörds ord, och de älskade inte så sitt liv, att de drog sig undan döden.
12 Gläd er därför, ni himlar och ni som bor i dem. Ve över jordens och havets invånare, för djävulen har kommit ner till er i stor vrede, eftersom han vet att hans tid är kort.
13 Och då draken såg att han var kastad till jorden, förföljde han kvinnan som hade fött pojken.
14 Men åt kvinnan gavs den stora örnens två vingar, för att hon skulle flyga ut i öknen till sin plats, där hon får sin föda en tid och tider och en halv tid, borta från ormens åsyn.
15 Och ormen sprutade ut vatten ur sin mun som en flod efter kvinnan, för att hon skulle föras bort med floden.
16 Men jorden hjälpte kvinnan, och öppnade sin mun och svalde floden som draken hade sprutat ut ur sin mun.
17 Och draken blev vred på kvinnan och gick bort för att strida mot de övriga av hennes barn, de som håller Guds bud och har Jesu Kristi vittnesbörd.
18 Och jag stod på sanden vid havet.