Hebrews 3
1 Därför, ni heliga bröder, som är delaktiga av den himmelska kallelsen, ge akt på den apostel och överstepräst, Kristus Jesus, som vi bekänner.
2 Han var trogen mot honom som hade insatt honom till det, liksom också Mose i hela hans hus.
3 För han har aktats värdig så mycket större ära än Mose, liksom den som bygger huset har större heder än själva huset.
4 Varje hus är ju byggt av någon, men Gud är den som har byggt allt.
5 Och Mose var visserligen trogen i hela hans hus som en tjänare, till ett vittnesbörd om det som senare skulle förkunnas,
6 men Kristus såsom Son över hans hus, vars hus är vi, om vi orubbligt håller fast vid den förtröstan och glädjen som hoppet ger ända fram till slutet.
7 Därför, såsom den Helige Ande säger: I dag, om ni hör hans röst,
8 så förhärda inte era hjärtan såsom vid förbittringen på frestelsens dag i öknen,
9 där era fäder frestade mig och prövade mig, fast de sett mina gärningar i fyrtio år.
10 Därför blev jag vred på den generationen och sa: Alltid far de vilse i sina hjärtan, och de kände inte mina vägar.
11 Så svor jag i min vrede: De ska inte komma in i min vila.
12 Bröder, se till att inte någon av er har ett ont otroshjärta, så att han avfaller från den levande Guden,
13 utan förmana varandra varje dag så länge det heter i dag, för att ingen av er ska bli förhärdad genom syndens bedrägeri.
14 För vi är delaktiga i Kristus, om vi håller fast vid vår första tillförsikt ända till slutet.
15 När det sägs: I dag, om ni hör hans röst, så förhärda inte era hjärtan såsom vid förbittringen.
16 För somliga som hade hört det, förbittrade honom, men inte alla som hade kommit ut ur Egypten genom Mose.
17 Men vilka var han vred på i fyrtio år? Var det inte de som hade syndat, de vilkas kroppar föll i öknen?
18 Och vilka gällde den ed som han svor, att de inte skulle komma in i hans vila, om inte dem som vägrade lyda?
19 Vi ser alltså att det var på grund av otro som de inte kunde komma in.